Kulturambulansen besökte de äldre: ”Känns som om vi sjunger för livet”
Vindarna tar sig in på Beatebergsgårdens innergård, för med sig vårkyla och försöker riva tag i de vita dukarna. Men Xufe Emini sätter påskblommarna som tyngd och fortsätter duka. Man behöver göra något annorlunda och roligt nu när alla talar om corona och besöksförbud råder.
Hon är enhetschef för två av avdelningarna här och hakade snabbt på när Strömstads kommunchef Tove Meyer erbjöd äldreboendena ett besök av Kulturambulansen.
– De äldre förtjänar något roligt, det är inte så mycket som händer nu och de kan inte träffa sina anhöriga. Det blir litet isolerat, vi behöver bryta det vardagliga, säger hon.
Under förmiddagen har ambulansen varit på Solbogården och nu rullar den snart in genom grindarna här i Skee, bemannad med musikerna Åke Candell och Anders Ådin, samt ljudteknikern Robban Axelsson.
Beatebergsgårdens boende och personal börjar strömma till. Platserna inne i lusthuset har stark attraktionskraft, men en mindre skara trotsar vindarna och väljer kaffeborden utomhus. Det doftar choklad av kärleksmumsen och kaffet värmer.
– Ta på jackan, råder ändå Åke Candell innan han ger Taube fritt spelrum.
En stund senare kastar han ut en fråga:
– Är det någon här som har dansat till Sven-Ingvars?
Han utgår från det och drar igång med Säg inte nej, säg kanske, kanske, kanske.
Och jodå, det buggas loss på asfalten och på balkongen ser vi vajande händer och gungande höfter. Visst behövs det något annat, något roligt även om vi är mitt i en pandemi. Eller kanske extra mycket just då.
Guldkanterna på tillvaron kan vara av olika slag. Personalen berättar om damen som fick ett påskkort av familjen, som inte kan komma på besök, och strålade av glädje och strax före konserten korsar Nevryze Hasani gården på väg till en av de boende med en stor blomsterbukett, levererad vid grinden som en hälsning från anhöriga på avstånd.
Så väljer musikerna Peps Persson och Jag spelar för livet.
– Det känns som om vi gör det nu i coronatider, sjunger för livet, säger Åke Candell.
Sedan låter han Taube måla upp Bohuslän i ord och toner, kan naturligtvis inte förbigå Kostervalsen och får upp ett danspar igen. Undrar någon över social distans är förklaringen till den relativa närheten att Beatebergsgårdens boende och personal träffas hela dagarna och blir som en familj. Det är inte inom sig den har de stora riskerna.
– En applåd till dansarna, uppmanar Åke Candell och avslutar med Så länge skutan kan gå innan publiken börjar längta in i värmen och ambulansen ska tillbaka till stan för att stå redo att nästa dag avsluta sin lilla turné på Jägaren och Plagen.