Go Påske på dår

Go Påske på dår. Ja de har overleft Skärtorsda a Langfreda skulle ja tru.

No fö ti ära jonte som de va för i tia, ha de jäller Langfreda. För i tia fekk en jonte gå ud a lege en gong. En skulle sedde inne a skulme mest hele dan. A jaggu va den dan dröuv. De ente futta den ble kalla fö Langfreda!

Ve tala på de nä Sander på Mösen va här.

– Langfreda är jo som hekke helj som helst, sa Sander a patta på ölet.

– Ja, sa ja. No festar fölk ifrö Skärtorsda te annda Påsk, sia ä döm ente a legas me nä de blir arbesda ijen.

– Bagrus kallas de, sa Sander a slök en subb.

Mali a kjärringe te Sander drakk vin, a döm va riktitt nålie nä döm skåla a blängte e an i öuvene.

– Ära gött me sönn södsuppe? fröuva Sander.

– Jo, sa kjärringe hanses, du skulle freste noggen gong.

– Ja blir sö sur i vomme, sa Sander. De ä messt rejalt me en råsubb.

– Ja smagen ä som bagen, sa Mali a börja a duge fram sveskekrämen.

– Ojjamaj, sa kjärringe te Sander, ska ve få sveskekräm te etterrätt?

– Ja tykkes är gött, sa Mali, asse passar da me lett sött etter all den stärke maden.

– Ve drekker väll en halv? spörtte ja Sander som sadd a tvinna tommane.

– Halv, sa Sander. De ä den enda koga mad ja riktitt ligar.

Ve hade ede gött, a ve hade raba på butteln Sander blängte a gaba.

Föbanne min tött de ska bli gött.

No nä fade ä barskraba!