Ur den rutiga – en utställning där herrskjortan får nytt liv
Aldrig förr har herrskjortan gett upphov till så mycket lekfullhet som när konstnären Paulina Svensson tar sig an dess strukturer och mönster. I sin utställning ”Ur den rutiga” på Galleri Ranrike visar hon hur herrskjortan kan frigöra sig från dess ordina
Utställningen på Galleri Ranrike är skapat av omkring ett dussintal skjortor. Det är tavlor och skulpturer. I en del konstverk syns skjortans rutmönster tydligt, medan skjortan i andra konstverk helt lösts upp och inte alls går att skönja.
Paulina Svensson började jobba med herrskjortorna när hon 2015 skulle påbörja sitt examensarbete på Högskolan för konst och design i Göteborg. Hon ville använda återbrukat material och testade sig först fram med olika textilmaterial som baddräkter och nylonstrumpor, men rutmönstren på herrskjortorna var det som till sist fångade hennes uppmärksamhet.
Paulina Svensson ställer ut ”Ur den rutiga” , en samling tavlor och skulpturer skapat av rutiga herrskjortor.
De rutiga mönstren lockade henne. Hon ville vända det till synes tråkiga till något lekfullt och tillgången var stor runt om på loppisar.
– Det är mycket dova färger, mycket svart, vitt, rött och blått och väldigt fyrkantigt, bara rutor och ränder, men jag såg att det fanns potential. En ruta kan man sammanfoga på en massa olika sätt, i geometriska former.
Hennes utgångspunkt är att få herrskjortan att ta sig nya uttryck.
– Jag vill lösa upp det ursprungligt maskulina tillståndet och hitta alternativa strukturer och mönster. Att göra symbolen för manligt både friare och rikare.
Hela processen börjar med en nedbrytningsprocess, in i minsta detalj ner till ränder, rutor och trådar. I herrskjortans nedbrutna tillstånd hittar hon ett slags kaos, berättar hon, som hon sedan bygger ihop i en helt annan ordning. Hon klipper, viker, syr, fyller ut och fäster samman. Arbetet blir till olika ornament och skulpturer där skjortan helt fått lämna sin forna form och bli till något nytt.
– Det finns bara en begränsad mängd tyg därför måste jag anpassa formen efter hur mycket material jag har. Nu har jag hållit på med det så länge att jag direkt kan se på en skjorta som jag hittar, hur jag skulle kunna komponera mönstren.
Hon försöker arbeta med tygerna så renodlat som möjligt, men vissa tyger penslar eller doppar hon i en lim- och vattenblandning för att skapa mer stadga och som får tyget att inte fransa sig.
Konstverken ger en känsla av lekfullhet och motiven överraskar med olika intryck, beroende på om du står nära eller långt ifrån. Men det finns också stilfullhet och renhet i konstverken.
Är det kanske så att herrskjortan egentligen är ganska vacker?
– Ja, den har ju väldigt mycket fler möjligheter än jag trodde. Det finns hur mycket som helst att utforska.
Utställningen på Ranrike är hennes femte och har premiär på fredag och håller på fram till 26 maj. Hon har tidigare ställt up på Näs konsthantverk i Lerum, Kaleido konsthantverk i Uppsala, Galleri Konstnärscentrum Väst i Göteborg och på Falkenbergs designmuseum.