Greby – låg här en gång en mäktig handelsplats?
Det började med att Tanums kommun skulle gräva för en vattenledning utanför Grebbestad. Nu står en dörr på glänt till något som kan vara en handelsplats från romersk järnålder och organisationen Kulturlandskapet har startat ett forskningsprojekt för att få veta mera. Frågorna hopar sig. Svaren skymtar.
Hur långt sträckte sig tidens handelsvägar? Finns det fler platser som den här längs kusten i Bohuslän och södra Norge? Är Greby handelsplats svaret på frågan varför Greby gravfält är Bohusläns största?
Gravfältet strax norr om Grebbestad får sedan länge forskare att undra varför det är stå stort – för stort för att bara vara en gårds begravningsplats. Kanske ligger svaret i marken mittemot gravfältet med dess kvarlämningar av keramik och metaller, spår av eld och fynd av betalningsringar av guld.
När kommunen skulle gräva för vattenledningen i vägen mot Falkeröd för drygt fem år sedan fick Kulturlandskapet göra undersökningar.
– Vi fann anläggningar som troligen var för metallhantering. Vi fann också keramik, en glaspärla och ringar av guld, inte sådana man har på fingret utan sådana som användes som betalningsmedel, berättar arkeolog Stig Swedberg.
Fynden gjorde att man fortsatte med utgrävningar mittemot bensinstationen vid Grebbestads norra infart. Området var inte så stort, 100 gånger 100 meter, men visade sig innehållsrikt.
– Vi hittade ett tiotal ässjor och ett tiotal anläggningar för keramikframställning, och vi fann slagg och redskap, som nitar och en kniv.
De 1 000 kvadratmeterna är bara en liten del av ett höjdläge i naturen som är intressant att undersöka. En stor del av området utgörs av odlad mark och planen var att fortsätta med undersökningar nu under våren, innan växtsäsongen drar igång.
Det gäller i första hand inte grävningar utan andra metoder att få en bild av vad som kan gömmas i djupare marklager: metalldetektering för att ringa in tänkbara fynd, som kompletteras med undersökningar via markradar, som visar strukturer i marken där det kan finnas till exempel trä- eller stenkonstruktioner, och mätningar med magnetometer, som avslöjar förhöjd magnetism, vilket kan vara tecken på att där funnits till exempel en ässja. Till det ska komma kemiska provtagningar i marken som kan visa om områden är påverkade av eld eller innehåller förhöjda halter av fosfater, som uppstår vid förmultning avfall och är ett tecken på att människor bott på platsen.
Så såg planen ut, men så kom coronaviruset. Tilltänkta medarbetare från universiteten i Oslo och Göteborg ställde in.
– Nu skjuter vi på undersökningarna till hösten, säger Stig Swedberg.
Bland de fynd som redan gjorts finns sådant som talar för långväga kontakter. Under vintern har forskarna hittat dräktspännen i brons, framför allt från yngre järnålder, men också ett karolingiskt mynt från 800-talet och ett arabiskt från 900-talet. Keramiken är äldre, från romersk järnålder, samma epok som Greby gravfält.
Det står klart för forskarna att området här, nära gravfältet, var en plats med många anläggningar för hantverk under en relativt kort epok. Mängden anläggningar tyder på att det inte varit hantverk bara för en bys eget bruk utan att här legat en stor handelsplats. Lägg till det fynden av långväga mynt, så framträder en bild.
Stig Swedberg har också en möjlig förklaring till varför just det här området kunde växa till en plats för handelsutbyte.
– Under yngre järnåldern låg platsen strategiskt för omlastning av gods för färder söder- och norrut. Ungefär vid vår tideräknings början har landhöjningen gjort att man måste segla förbi Tjurpannan för att passera här. Det vill man inte gärna, säger han.
Detta var en viktig plats i Bohuslän under järnåldern.
Stig Swedberg
arkeolog, Kulturlandskapet
Innan landhöjningen kommit så långt utgjorde Sannäsfjorden förbindelse med havet och man slapp de svåra förhållandena utanför Tjurpannan. Och när omlastningsplatsen väl var etablerad drog den i sig till sig handelsfolk som kunde byta varor direkt vid Greby.
– Det kan vara förklaringen till att Grebys gravfält är så stort. Detta var en viktig plats i Bohuslän under järnåldern.
Så nog kittlas fantasin och upptäckarlusten av tanken på vad mer som kan dölja sig i marken kring gravfältet och vägen mot Grebbestad. Kulturlandskapet söker forskningsbidrag från olika håll och har tack vare stöd från framför allt Aina och Percy Barnevik kommit igång. Nu söker organisationen fler sponsorer via en hemsida, som samtidigt utgör en möjlighet för de historieintresserade att följa projektet.
– Det är också en pedagogisk satsning för skolorna, framför allt mellanstadiet, säger Stig Swedberg.
Litet extra samarbete finns med Tanums skolor men materialet blir öppet för alla lärare och skolor.
– Det kommer att fyllas på under hösten men det går litet långsamt nu på grund av coronan och uppehållet under odlingssäsongen.