Säddranne ska pellas iser

Ja den häringe vegga, då ärante örne sjul sö. Säddranne ska pellas iser, a de ska jösslas a ornas me alle grönsager som ska ti Jole. Inne ti jolkjällarn ärante myjje ijen, men de ä klart ve har ede öss goe a mätte hör da.

Ja bynna till om torsdamorran, a Mali kom stekkanes ett par timmar etterpå.

– Hössen gåra? fröuva Mali. – Joda, sa ja, ve ska nokk få tell nogge rännar me potäter i år öuvse.

– Ja ser att du har jort fälitt te såing tå grönsager öuv, sa Mali a halla sa på potätbengen.

– A i efta ska ja kjöre drid, de får jo jösslas, sa ja a halla ma lett bagover.

– Börjar ryggen din a gå ilejjervall? fröuva Mali. Ja tykkes du går lett hällud no fö tia.

– Jo, de ä nokk så, sa ja, men får ja bare pusta lett sö pla da ji sa.

– Haru ti te elvakaffe elle? fröuva Mali.

– De ska bli bränngött, sa ja, a bynna me potätene ijen.

– Kom in, kaffen ä fäli, hujja Mali.

På kjökkenbolet sto da hauvdelöse köppar, buller me rossiner, a en buttel me wiski.

– Ett sönt traktas, sa ja. Ha mennas me de??

– Du behöver en wiskisubb fö ryggen, sa Mali.

Etter kaffe a wiski va ja på plass i jolkjällarn ijen. ja hade akkurat sätt ma på krakken nä Mali sto i dörhölet, me ett hästetäkke på armen.

– Ha ska da bli no? fröuva ja. – Pla vente lägges öss i potätbengen a mölle öss lett? sa Mali.

– Hållerajt, sa ja a vrängte tå ma storvästen, no blira snart potätstappe i bengen!