Ska ta reda på hur länge bina letar efter nektar
Det lilla datachippet har en storlek på en gånger en millimeter och limmas fast på det nykläckta biets rygg med ett superlim för att sitta fast. Målet är att cirka 6 000 bin ska få ett sådant chip på ryggen under det treåriga projektet för att de som är i
– Det första vi gör är att ta ut bina ur kuporna när de är nykläckta och inte kan stickas eller flyga. Sedan klistrar vi fast chippen med hjälp av ett superlim. Det går till så att man tar fram en tandpetare och tar på ytterst lite lim som sedan placeras på biets rygg innan chippet sätts fast. Visst är det lite pilligt, säger Mats Niklasson, forsknings- och naturvårdschef på Nordens ark.
Bin har alltid haft stor betydelse i naturen, framför allt när det gäller pollination av odlade och vilda växter.
Givetvis har människan dragit nytta av insekterna och plundrat binas bon på honung i flera tusen år. För några hundra år sedan inleddes en process som lett fram till att bin flyttade in i kupor i stället.
– Det som hände på 1700-talet var att vi började dra nytta av bin på ett annat sätt än tidigare, säger Mats Niklasson.
Det saknas fortfarande mycket kunskap om de här insekterna. Det projekt som nu inletts syftar till att få fram helt ny fakta. Det är totalt fem bigårdar i Sverige och Norge som deltar.
Just nu finns det 16 bikupor på Nordens ark som räknas som en bigård. Vid varje bigård finns en väderstation som bland annat mäter temperatur, regn och luftfuktighet. Varje bikupa står på en våg så att det går att få fram information hur vädret påverkar binas insamling av pollen och nektar.
Just nu finns det cirka 200 000 bin i de 16 bikuporna. Den siffran väntas stiga till cirka en miljon bin, enligt Mats Niklasson.
Det är det nordiska biet som ska undersökas tillsammans med tre underarter som importerats från bland annat Italien och Österrike. I ett av fallen handlar det om ett bi som är en korsning av olika arter.
– Det finns en hel del saker som går att få reda på genom att göra på det här sättet. Men det är ett ovanligt sätt när det gäller att skaffa fram kunskap om de här insekterna, säger Mats Niklasson.
Projektet går ut på att sätta små så kallade RFID-taggar, som är små chip, på biets kropp. Det hela är ett samarbete mellan Nordens ark som ansvarar för projektet och Norges Birøkterlag som startat ett gemensamt forskningssamarbete för att samla in kunskap om det nordiska biet och de tre underarterna.
Satsningen finansieras delvis med bidrag från EU-programmet Interreg som syfta till att stödja gemensamma svenska och norska projekt.
– Det går exempelvis att få reda på om det finns några skillnader mellan det nordiska biet och de tre underarterna när det gäller när på säsongen de flyger och hur vädret påverkar dem.
Livslängden hos arbetarbin, vilka blommor de olika bina samlar och resistens mot olika sjukdomar är andra saker som kommer att undersökas.
Det finns särskilda pollenfällor som har fästs vid kupas ingång som skrapar av pollen från binas ben. Där finns det också möjlighet att läsa av de små datachipen när biet flyger eller kommer tillbaka till kupan,
– Det är meningen att vi ska se både när bina flyger iväg och när de kommer tillbaka till bikupan, säger Mats Niklasson.