Så har Sverige klarat krisen
Har den svenska strategin för att hindra smittspridning av covid-19 varit skonsammare mot ekonomin än andra länders? På kort sikt ser det ut så, enligt flera ekonomer som TT har talat med. Men det dröjer innan vi har facit.
Den svenska coronastrategin skapar rubriker världen över. När de ekonomiska effekterna diskuteras nämns den i mer positiva ordalag. När många länder har infört en total så kallad lockdown, där butiker, restauranger, frisörer med flera tvingats stänga för att minska smittspridningen, håller Sverige öppet. Men när människor rekommenderas att minska sociala kontakter – har det någon betydelse?
– Det finns vissa tecken på att delar av den svenska ekonomin kommer att klara sig bättre än vad man kan se i andra europeiska länder. Generellt, eftersom svenskarna är tillåtna att röra sig mer fritt kommer det att finnas en viss konsumtion kvar, säger Andreas Wallström, tillförordnad chefsekonom på Swedbank.
Flera ekonomer är inne på samma linje.
– Svensk ekonomi blöder enormt, men tittar du på kort sikt skulle jag säga att vår modell har tjänat oss ekonomiskt. Vi har ju kunnat ha öppet, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.
Analyser av kortbetalningar i Sverige ger sådana signaler. En ny rapport från Swedbank över kortbetalningar i svenska butiker, som även täcker in kort från andra banker, visar att den privata konsumtionen i Sverige minskade med 17 procent under perioden 6–19 april i år, jämfört med motsvarande period i fjol. Exkluderas inköp i livsmedelsbutiker sjönk konsumtionen med 27 procent. Enligt Andreas Wallström var tappet mindre än befarat.
Uppdelat på branscher syns dock större tapp i exempelvis hotell- och restaurangbranschen där konsumtionen sjönk med 50 procent under mätningsperioden.
– Det är mycket, men fortfarande är hälften omsättningen kvar, när man i vissa länder stängt ner helt, säger Andreas Wallström.
Samtidigt poängterar bedömarna att det kommer att dröja länge innan det går att utvärdera de olika smittskyddsstrategierna.
I grannländerna Danmark och Norge har man visserligen gått längre i sina smittskyddsåtgärder än Sverige och bland annat stängt förskolor och grundskolor och många restauranger och verksamheter i tjänstesektorn. Men där lyfts stödåtgärderna till företagen som mer generösa än de har varit i Sverige.
Men Norge, som även har drabbats av krisen inom oljeindustrin, sticker ut med en kraftigt ökad arbetslöshet på kort tid. Andelen arbetslösa i Norge har stigit till drygt tio procent, en ökning med fem procentenheter sedan mitten på mars. I Sverige är andelen arbetslösa nu drygt åtta procent, från en nivå på drygt sju procent i slutet av februari.
En svårighet som lyfts för de länder som infört hårda restriktioner är hur de ska kunna ta bort restriktionerna på ett bra och väl avvägt sätt utan för stora risker att smittspridningen tar fart på nytt.
– Inget land vet vilka smittskyddsåtgärder som är bäst och inga vet heller hur man ska öppna upp på bästa sätt, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.
Att den ekonomiska smällen blir hård, i de flesta länder, är det dock ingen som verkar tvivla på och prognosmakare tecknar det ena dystra scenariot efter det andra. Nu handlar det mycket om hur många företag som i slutändan lyckas överleva krisen, enligt ekonomerna.
Folkhälsomyndigheter talar om att platta till kurvan, att hålla nere smittspridningen för att inte överbelasta vården. Annika Winsth tror att vissa länder kan ha lyckats platta till kurvan allt för mycket, att de i stället i onödan står beredda med för mycket ledig vårdkapacitet, som en alldeles för dyr försäkring. Men allt beror på.
– Om de senare ändå måste gå igenom smittan har de betalat ett för högt ekonomiskt pris. Men om det blir så att man kan stänga av och hitta någon form av vaccin, innan alla är smittade, då kan det vara så att vi har betalat ett för högt pris, säger Winsth.
Olika strategier kan ge olika bakslag.
– Vilken strategi som har varit den bästa ekonomiskt, det vet vi inte förrän vi är ute ur det här.