Hur går det för tilliten – ”Nordens guld”?
Hur går det för ”Nordens guld ”i Sverige? Coronakrisen ställer den svenska tilliten till myndigheter på sin spets.
Inom flera samhällsvetenskaper, humaniora och medicin har begreppen ”förtroende” och ”tillit” har de senaste 30 åren blivit populära som hjälpmedel för att förstå skillnader och likheter mellan olika kulturers samhällsorganisation och kommunikation. Generellt är det lättare att styra och administrera ett samhälle med hög grad av tillit, t.ex. gäller att mindre korruption går hand i hand med mer tillit. På globala skalor för korruption ligger de nordiska länderna bland de tio minst korrumperade och på europeiska skalor ligger de nordiska länderna bland de länder som uppvisar högst nivåer av förtroende och tillit. Nordiska ministerrådet frågade sig t.o.m. 2017 om ”tillit är ”Nordens guld”.
Förtroende och tillit kan vara av många slag. Relationen kan vara horisontell och gälla medborgarnas förtroende för varandra. Den kan också vara mer vertikal och gälla t.ex. förtroende för myndigheter eller myndigheters förtroende för medborgare. Slutligen kan den vara diagonal och gälla förtroende för medier och vissa organisationer. Det kan gälla det egna landet eller andra länder. Varken förtroende eller tillit är konstanta utan föränderliga och kan öka eller minska.
Frågan är nu om vi går mot minskad eller ökad tilllit i Sverige. Det finns tecken som tyder på att tillit och förtroende snarare minskar än ökar. När det gäller horisontell tillit lämnar vi inte längre våra hus olåsta vare sig vi är ute eller inne. Den ökande andelen människor i landet med annan kulturoch språkbakgrund än svensk är en stor utmaning, eftersom tillit brukar anses vara lättare att uppnå om människor har en delad kulturbakgrund.
Beträffande myndigheternas förtroende för medborgarna har vi inga ”förtroendetjänster” längre utan styrs av regler, tjänsteinstruktioner och ibland rekommendationer. Myndigheterna sätter i stället sin lit till inrättade ”regelverk” men förtroendet finns i viss mån kvar genom att de utgår från att svenskar sedan ska se efter ”vad som gäller” och ”gilla läget”.
Angående medborgarnas tillit till myndigheter, anser en del att det faktum att en så låg andel av regeringsmedlemmarna – och riksdagsledamöterna inte har någon akademisk kompetens inte inger förtroende. För andra är detta likgiltigt. Eftersom antalet regler i de inrättade ”regelverken” hela tiden ökar och byts
Jens Allwood är professor emeritus i lingvistik vid Göteborgs universitet och professor i kommunikationsvetenskap vid Strömstad akademi.
ut, så ser ett växande antal medborgare inte efter ”vad som gäller” utan fortsätter på rutin och kan i många fall ”ogilla läget”.
Om vi betraktar tillit till vissa organisationer och medier har de låga svenska skolresultaten i mer än tio års Pisa-undersökningar troligen sänkt förtroendet för svenska skolor. Den skriande bristen på tillgänglighet i svensk sjukvård, de stora skillnaderna mellan regioner i detta avseende, och existensen av en snitslad bana för dem med privat sjukvårdsförsäkring har troligen påverkat tilliten till svensk sjukvård negativt. Slutligen har mediernas roll påverkats av att många inte längre får sin huvudsakliga information från radio, TV och dagstidningar, utan från självförstärkande internetbubblor som ibland reproducerar falska nyheter, ”fake news”. Sammantaget tyder mycket på att tilliten och förtroendet minskar.
Frågan är nu hur vårt hanterande av covid-19 kommer att påverka de olika typerna av förtroende och tillit. De uppgifter vi får om antal sjuka, avlidna och allvarligt sjuka är beroende av hur många som testas, hur många som tas in och avlider på sjukhus, om rapporteringspersonalen har ledigt, vilka uppgifter det bedöms som lämpligt att ge etc. Olika länder rapporterar och mäter olika. Hur påverkas vi av politiker som ändrar sina utsagor om vår goda beredskap mellan februari och april eller en statsminister som anser att det är regeringens plikt att följa myndigheternas råd samtidigt som de svenska medicinska experterna är oense om vad som är bäst att göra.
Kommer förtroende och tillit som hjälpmedel för social interaktion och samordning att försvagas eller förstärkas av covid-19? Kommer guldets karathalt att minska? Åtminstone kommer år 2020 sannolikt att ge inte minst oss forskare rikligt med data från hela världen att begrunda.