Han har över 900 rhododendron
När Bengt Carlsson blev erbjuden sin första rhododendron rynkade han på näsan. Han tyckte att det var en ful och tråkig växt som hörde hemma på kyrkogårdar. Nu har han över 900 stycken i sin trädgård och dessutom är han mannen bakom Strömsdalen. Hur kunde
Bengt Carlsson har en sällsynt samling med rhododendronbuskar i sin trädgård på Boråsgården vid Idefjorden. Många av dem är hans egna korsningar.
Längs grusvägen upp till Bengt Carlssons stenhuggarhus på Boråsgården vid Idefjorden ljuder bofinkens sång mellan furor och klipphällar. Marken är täckt av blåbärsris och blinningarna biter obarmhärtigt hårt denna junidag. Allt är i linje med en sommar i den nordbohuslänska skogen om det inte vore för de hundratals asiatiska träd och växter som sticker upp i grönskan. Magnolior, kinesisk kopparlönn och armenisk näva är bara några exempel.
– Folk som kommer hit blir mest förvånade över det oändliga utbudet med alla korsningar. Och att det går att odla här. En del i arbetet är att jag vill visa vad man kan odla i norra Bohuslän.
Han böjer sig ner och stryker en av sina favoriter på bladen. De är indumenterade –bruna och filtaktiga på undersidan. De allra finaste bladen ska vara som mocka, förklarar han. Det finns dock en sak med busken som grämer honom.
– Jag önskar att det var jag som korsat den.
Cirka 150 stycken av trädgårdens rhododendronbuskar är Bengt Carlssons egna korsningar. Många av dem har han döpt efter sina frihetshjältar. En av dem heter Emiliano Zapata, en annan Edward Snowden´s innocence. När han kommer fram till den busken stannar han upp.
– Det gör jag alltid när jag kommer hit. Så blundar jag en stund och tänker på hur han har det. Han har ju räddat yttrandefriheten.
En tredje buske är döpt efter den palestinske ledaren Abu Jihad.
– Honom har jag hälsat på en gång i Tunis. Jag var där och spelade musik för palestinska läkare.
Andra resor som Bengt Carlsson gjort har varit botaniska expeditioner. Himalayamassivet har han tagit sig till både via Indien och Kina.
– När man befinner sig på 3000 meters höjd i de trakterna är man i ungefär samma växtzon som i Bohuslän.
”
Folk som kommer hit blir mest förvånade över det oändliga utbudet med alla korsningar
Dessutom underlättar det att rhododendron är besläktad med ljung, blåbär och lingon. En annan del i sammanhanget som möjliggjort många arters framväxt i norra Bohuslän är klimatförändringar.
– Med varmare vintrar går det att odla nästan subtropiska magnolior, frilandsorkidéer och känsliga rhododendronsorter som tidigare var omöjliga att odla här.
I början av 70-talet köpte han stenhuggarhuset men då var hans trädgårdsintresse obefintligt. I trakten levde han sina 14 första år och i bygden har släkten anor sedan 1500-talet. Förutom den kopplingen var det kajakande och fiske som lockade. Ute på sina turer började han samla växter som han tog med sig tillbaka till huset. Han menar att man automatiskt får ett intresse för odling när man lever nära skogen.
Det skulle dock dröja till slutet av 80-talet innan intresset för rhododendron tog fart. En vän till honom erbjöd honom en buske men först tackade han nej. Det var en växt som han förknippade med offentliga miljöer och begravningar, ingenting han ville ha i sin trädgård. Men han lät sig övertalas att plantera den och året efter sa det klick.
– När jag såg blomman på våren
berörde den mig på ett sätt så att det tände till.
– Jag är intresserad av allt som är vackert, som tjusar ögat. Och är jag nyfiken på något börjar jag nosa på det, som ett tryffelsvin.
Att det blev just rhododendron som han fastnade för beror mycket på husets omgivning.
– Detta är skog och du sätter inte rosor i en skog. Här smälter rhododendron in bland ormbunkar, blåbär och ljungväxter. Det blir ett stycke landskap även om det inte är bohuslänskt.
Den första busken lever fortfarande och under den har Bengt Carlsson gjort en bänk av sekundasten.
är något som intresserar honom, och som präglar trädgården. För några år sedan köpte han en huggen granitbänk på ett och ett halvt ton som är placerad under en av alla buskar.
Många besökare till trädgården blir skeptiska när de får höra att han försöker odla arter från Himalaya.
– Och det är med all rätta. Men jag tycker det är kul att testa om växterna fungerar i det här bohuslänska klimatet och i de flesta fall funkar det.
Rhododendronbuskarna och azaleorna visade sig fungera bra även i Strömsdalen. I slutet av 90-talet promenerade Bengt Carlsson runt i dalen och minns i dag mest platsen som ett dike där många rastade sina hundar. Men han såg en potential.
– Jag ville ge Strömstadsbor och besökare ett vackert besöksmål. Allt var så typiskt bohuslänskt att jag tyckte att en azalea- och rhododendronpark skulle passa.
Han hörde av sig till den dåvarande gatuchefen som gick i spinn på idén. Bengt Carlsson ombads göra en skiss och återkomma. Den fick han presentera i Stadshuset för politiker, tjänstepersoner och allmänhet och strax efter det fick han grönt ljus.
När allt var på plats fick han diplom för sitt arbete.
– Det stod något i stil med att jag förvandlat ett snårigt område med sly till en vacker park.
– Att jag knäckte idén och tog den hela vägen från ax till bröd känns väldigt roligt.
han arbetade med Strömsdalen anlitade han ett företag i Polen som han köpte rhododendronbuskar av. En i personalen fick han särskilt god kontakt med och berättade för honom om sina egna korsningar. Bengt Carlsson tog sina bästa sticklingar och skickade i en låda till Polen. För någon månad sedan hörde företaget av sig igen. De ville tacka svensken för de fina arterna och stod därför med en lastbil full av buskar på hans adress i Göteborg.
Nu har han fått upp dem till Boråsgården och trots att han redan har 900 buskar tycker han sig inte ha för många.
– De kom som en gåva från gud, säger han och skiner upp.
Med varmare vintrar går det att odla nästan subtropiska magnolior, frilandsorkidéer och känsliga rhododendronsorter som tidigare var omöjliga att odla här