No edente örne sjul här himme

No ska ja sir dår atter dente ä örne sjul här himme. Ja de ved höantia! No ska da slås, no ska da hässjas, nog ska da läggas i såder.

Ja ä jonte sö modarna sö lägger höet i sönne pöastikkbalar ud etter jälene. Naaj, fanima ska da järas på gammeldars måde: Hässjas a sådas!

– Du ä gammeldars e envedden, sa Viktor i Nyvallane en da han kom him te Mali a maj.

– Ja ligarnte a se södden drid udetter jälene, sa ja a hogg högaffeln i bakken.

– Jamen de ä jo sö lättvint sa Viktor i Nyvallanne.

– De drider ja i, sa ja. Men de ser sö färt ud.

Viktor i Nyvallane jek ivej, han va sö sirava nä han slängte sa opp på den nye motorsykkeln sin.

– Ha velle han? fröuva Mali nä ja sadd ti hauven.

– Han lura på höfför jante hade sönne plastikbalar, sa ja. Men ja sa tenn att ja velle hat som de va för i tia.

– De jole du rätt i. sa Mali a skänka opp en köpp kaffe.

– Höffer ska föllk lägge sa ti allt möuvlett? fröuva Mali.

– De ä väll bråska, sa ja. Föllk har fanima sönn bråske sö dömm hinner negguante a kare flöuva tåsa en gong.

– Men ve får jo in höt, sa Mali. Ingen har me de hössen ve jär a ornar. Ja fö min del tykkes de ä himmolt a väre ti hölasset.

– Ja, sa ja. A se daj i patthöllarn ståanes i hölasset, ä e syn fö gudar!

– A du da mann, svett, a me hår på brystet, kaste opp hö te maj som trampar i lasset, då ära nästen sö ja har löst a hopper to, a hoppe på da.

– Så,så, sa ja, no ska vente bli sö lejne, höt få in först, sia kan ve tänke på etterspellet!