Hur ska jag tänka kring barn och sociala medier?
Stina Hindström svarar på frågor om föräldraskap
Hej!
•
Som förälder är jag orolig att mina barn kommer att drabbas av psykisk ohälsa i och med med all påverkan kring kroppsideal, att vara populär och lyckad, och annat som gärna visas upp på sociala medier. Vad kan jag göra för att få dem att förstå att det är en låtsasvärld de ser där och att de duger fantastiskt bra precis som de är? De är tio och tolv och tycker mest jag är töntig när jag påpekar hur fantastiska de är.
Mamma T
Hejsan Mamma T!
•
Ja, som förälder kan man bli både gråhårig och matt av att försöka veta hur man bäst skyddar sina barn från dåligheter på nätet och i sociala medier. Det förekommer helt klart en stor fixering vid yta och prestige både där och i den fysiska världen. Den kan givetvis bidra till osäkerhet hos människor i utveckling.
Såväl som hos oss vuxna.
Däremot kan man inte dra raka samband mellan att få psykisk ohälsa och vistas på sociala medier. Det krävs fler faktorer än så. Till exempel övermäktiga krav under längre tid, socialt utanförskap, isolering, fysisk och psykisk misshandel, försummelse, egen sårbarhet, extrema upplevelser – för att nämna några.
Nu är det här med psykisk ohälsa i och för sig inte ett helt enkelt begrepp. Det används om allt från lättare nedstämdhet till allvarlig psykiatrisk problematik. För att ytterligare komplicera det hela är inte heller sociala medier en enhetlig plats utan myriader av olika plattformar.
Mitt första råd till dig är att ha koll på vilka dina barn rör sig på, vilka de möter och vad de gör. Du behöver inte vara aktiv själv men kunna se vad dina barn har för sig.
Många barn förstår tidigt att ideal och normer i sociala medier är fantasier och ofta till för att sälja något. Pröva att fråga dina barn hur de tänker innan du berättar vad du tycker. Det kan visa sig att de är klokare än vad du anat. Det är jätteviktigt att du lyssnar med ett öppet sinne. Om du avbryter och snabbt lägger in ditt eget tyckande så kommer de tröttna på att prata med dig om det hela. Det är inte bra för oavsett hur kloka de är behöver de kunna vända sig till dig om utmaningar de möter online.
För du har såklart helt rätt i de att behöver ditt vuxenperspektiv, lika mycket på det sociala på nätet som kring ideal och perfektionshets. De kommer ta till sig din bild bättre om du först är öppen för deras.
Jag tror faktiskt att dina barn mycket väl vet att du tycker de är fantastiska och perfekta så som de är. Det är nog därför de tycker du är
”
Pröva att fråga dina barn hur de tänker. Det kan visa sig att de är klokare än vad du anat.
töntig när du säger det. För de är också så pass gamla att de förstår att din åsikt inte är en gällande sanning i alla lägen utan just ett uttryck för din personliga, inte objektiva, föräldrakärlek till dem. Så bra jobbat med att få dem trygga med det!
Mitt råd blir alltså att hålla samtalet om sociala medier levande och att själv vara närvarande där. Lyssna först och tala sedan. Om de berättar att de ofta blir ledsna och sänkta över saker de ser på nätet kan ni nog tillsammans komma överens om att undvika de platserna. Visa dem i ord och handling att du tycker att du själv duger som du är och att du inte styrs av saker du ser på nätet. Tänk även på att nätet och sociala medier för många unga är positiva, trygga platser där du faktiskt kan accepteras för just den de är. Där det också pågår massiv kritik av kroppsidealshets och mängder av olika normer och ideal visas upp.
Lycka till!