Himske pen hötörk hara vort

Himske pen hötörk hara vort, a no ska ve snart bynne a kjöre. Ve har jo hatt lett tur fö de har vo fin a go törk, a höt ser riktitt bra ud.

Mali tykkes de ska bli sköjjitt a få trampe i lasset ijen. Ja, ja får si atter de ä ho dykti på.

De ä e syn a se kan de tru, nä Mali tar emod oppe på hölasset, där ho står i bare patthöllarn.

Viktor på Nyvallanne han kom him en da. Ja, ve sadd i hauven a sköd pusten. Akkurat den dan sö renska ve lett ugräs där ve har grönsager.

– De ser bra ud i grönsagslannet, sa Viktor a satte opp solböuve.

– Joda, joda, för all del, sa ja, men en får hölle etterett sö. Annars tara overhann!

– Ja har kjöpt hö på rot, nere ve Langdarn, sa Viktor.

– De va jaggu kall, de sa ja. Harunte nokk me de u har a?

– Joda, bevares, sa Viktor. Men de här höt ifrö Langdarn ska ja sälje te nörskanne sö, döm ä helt ville etter svenskt hö.

– Siru de, sa ja. ära langfälanes fölk elle?

– Naajda, sa Viktor. Döm kommer innefrö Idslätte.

– Men ja har allti hört att där på Idslätte ska da väre go jol fö hö, sa ja.

– De va de för, sa Viktor, men no haröm bynna a salta vejjene där a de har jort atter de blir dålett hö.

– Så kana väre, sa ja a reste ma a greb hakka. Ja får pånn ijen ja Viktor, sa ja. Lökke tell me affärene.

Viktor lomma ivej, ja ved dånte ha han velle, men de va jo rolett a tale venn.

– Ha velle Viktor i Nyvallanne? fröuva Mali som kom ud på trampen.

– Tja, ja ved ente akkurat, sa ja. Han tala om atter han skulle sälje hö te nörskar, men de jir ja blanke fanken i.