Jag är smartare än min partner – han tror tvärtom
Tone Ahlborg svarar på frågor om sex och samlevnad
Hej!
Min partner är säker på att han är smartare när det i själva verket är tvärtom. Han är gullig och så men har aldrig tänkt en egen tanke i hela sitt liv. Det här hade ju inte behövt vara ett problem om han bara hade haft vett att inse det, men han är helt övertygad om att han är smartast i förhållandet och hänvisar till högskoleprov och IQ-test. Jag tycker det är olika typer av intelligenser, att kunna tänka och reflektera och att kunna få höga poäng på prov.
Tänkaren
Hej!
Det du beskriver är inte helt ovanligt, att den ena partnern i en relation tycker sig vara smartare och gärna framhåller det. Oftast är det nog mannen, vilket kan ta sig uttryck som så kallad ”mansplaining”, men det kan också vara kvinnan eller den ena av parterna i en samkönad relation. Det kan yttra sig som att den ena ofta avbryter sin partner och tar över samtalet och berättar på ett nedlåtande sätt hur det ”är och ska vara” särskilt när andra personer är närvarande. När beslut ska fattas, så blir det också ofta en obalans mellan parterna, så att den andra inte kommer till tals eller oftast får ge med sig. Detta kan ju vara mycket irriterande. Men fundera över om du kanske är extra känslig för ifrågasättande och härskarteknik på grund av tidigare upplevelser?
Vanligast tycks vara att vi söker oss till en partner som är olik oss själva och vi beundrar då de egenskaper som vi inte själva har. De flesta par kompletterar varandra som unika individer i ett eller flera avseenden. Din partner ser nog omedvetet din förmåga att reflektera och tänka mer fantasifullt och självständigt, men är kanske egentligen för osäker för att kunna erkänna det. Ett behov av att härska bottnar ju oftast i en osäker självbild, och ett behov av att hela tiden framhäva sig själv. I en relation där båda parter är väldigt prestationsinriktade och vill hävda sig för varandra, kan det bli nästan som en tävling, en uppåtgående spiral, som ibland slutar i en krasch och en nödvändig separation. Då är det bättre att vara lite olika och komplettera varandra och se till varandras bästa sidor.
Du skriver att han är ”gullig och så”. På vilket sätt menar du att han är det? Vilka fina sidor har han? Fundera över hur du kan uppmuntra dem. Påpeka gärna när du tycker att han gör något bra, säger något snällt eller helt enkelt ser ”gullig” ut! Jag tycker också att ni ska sätta er ner i lugn och ro mitt emot varandra för ett samtal, till exempel vid en kopp te på kvällen. Då ska du först uttrycka vad du uppskattar hos honom, men att du INTE uppskattar när han är nedlåtande mot dig! Det är lättare för honom att ta till sig vad du inte gillar, när du först berättat om något positivt i hans beteende. Om du verkligen vill att er relation ska fortsätta, har du då försökt att säga ifrån och framhålla vad du tycker och upplever?
Men det kanske egentligen räcker för dig att du känner dig trygg i din uppfattning om din egen begåvning? Intelligens
är ju så mycket mer än bara analytisk förmåga, logiskt tänkande och slutledningsförmåga. Det kan vara till exempel organisationsförmåga, inlevelseförmåga och gott omdöme. Det är också att lägga på minnet vad din partner tycker om och uppskattar, både i samlivet och för övrigt. Detta sistnämnda kan göra att relationen utvecklas och blir mer och mer berikande för båda parter.
I en relation där båda parter är väldigt prestationsinriktade och vill hävda sig för varandra, kan det bli nästan som en tävling, en uppåtgående spiral, som ibland slutar i en krasch och en nödvändig separation.