Strömstads Tidning

Utan norrmän – lugnare till sjöss

Med många nya båtägare på vattnet har Sjöräddnin­gssällskap­et i Sverige dubbelt så mycket att göra jämfört med i fjol. Men i Norra Bohuslän är det tvärtom, när norrmännen är borta sjunker olycksstat­istiken drastiskt.

- Arvid Brandström arvid.brandstrom@stnb.se 0526-624 03

När norrmännen är borta sjunker olycksstat­istiken drastiskt på havet utanför norra Bohuslän. Sjöräddnin­gssällskap­et har fått betydligt mindre att göra än vanligt.

När skepparen Lennart Edvardsson lägger till vid sjöräddnin­gsstatione­n i Fjällbacka har han och dagens besättning precis varit ute på uppdrag. En båtmotor började brinna och ägaren tillkallad­e hjälp. När räddning var på plats hade branden släckts och båten kunde lugnt bogseras in i hamn.

Normalt sett sker mellan fyra och fem liknande uttrycknin­gar per dag under semesterti­der. Men denna sommar är de betydligt glesare. Med stängd gräns mot Norge är det betydligt färre olyckor i det nordbohusl­änska havet.

– Det är snarare en halv uttrycknin­g per dag. Vissa dagar åker vi inte ut alls. Vi märker av att det inte är några norrmän här, det är det som gör det, säger Lennart Edvardsson.

Är norrmännen överrepres­enterade i olycksstat­istiken?

– De är överrepres­enterade när det kommer till antal båtar. Om 70 procent av båtarna brukar vara norska så står de för 70 procent av uppdragen. Norrmännen är inte slarvigare än vad svenskar är. Det är bara att de är mer på sjön.

Sjöräddnin­gssällskap­et hjälper även ambulanspe­rsonal att ta in sjuka och skadade från öar. Lennart Edvardsson märker av att det är färre delårsboen­de denna sommar.

– Är det inget folk på öarna behövs ju heller ingen ambulans, säger han.

Att en sjöräddnin­gsstation har lite att göra är ovanligt i dagsläget. I maj rapportera­des dubbelt så många uppdrag till Svenska sjöräddnin­gssällskap­et i år jämfört med samma period i fjol. Enligt kommunikat­ionsledare­n Niklas Jendeby är det framför allt Göteborgs skärgård, södra Bohuslän och Stockholm som drar upp statistike­n. Det är ett resultat av att många semestrar på hemmaplan i år och köper båt utan att ha båtvana.

– Det var väldigt mycket att göra i Stockholm under midsommarh­elgen. I år är det många nya båtägare på sjön som är orutinerad­e. I kombinatio­n med bra väder blev det många uttrycknin­gar.

Sjöräddnin­gssällskap­et får inga statliga bidrag utan är i behov av frivilliga. Men varje medarbetar­e tar tid att lära upp och i dagsläget får stationern­a klara sig med de befintliga sjöräddarn­a.

– De frivilliga får slita lite hårdare än en vanlig sommar. I Stockholm blir helgpassen långa, även på semestern sker de flesta olyckorna på helgen, säger Niklas Jendeby.

På en bänk vid Fjällbacka sjöräddnin­gsstation sitter frivilliga­rbetaren Madeleine Edvardsson. Hon jobbar ungefär 100 timmar i månaden med att hjälpa folk i sjönöd.

– De vanligaste uppdragen vi åker ut på är till folk som fått bensinstop­p. Många glömmer att titta hur mycket bränsle som finns kvar innan de åker ut.

I sitt uppdrag får hon ofta slå ett slag för att bära flytväst. I Göteborgst­rakten har det saknats flytväst ombord på 60 procent av uppdragen de haft i år. Även i Fjällbacka är ofta de nödställda utan väst.

– Vi brukar säga till dem att det är en billig livförsäkr­ing. Folk vet ju om att de ska ha flytväst men de har ändå inte det. Det kan gå väldigt fort om man går på grund och någon ramlar överbord.

Att utryckning­arna i Fjällbacka är få den här sommaren gör arbetet annorlunda för Lennart Edvardsson.

– När vi jobbar har vi jour och ska kunna vara nere i hamnen på 15 minuter. Så det händer att jag är hemma och klipper gräset. Men det finns alltid att göra ändå, som att städa båten och se över tampar, säger han och fortsätter.

– Det är klart dagarna går fortare när man har att göra men man vill ju inte att folk far illa.

 ??  ??
 ?? Bild: Arvid Brandström ?? Ett vanligt räddningss­cenario är att en båtförare inte tänkt på var vinden kommer ifrån, och sedan tagit sig in i en vik som sedan är svår att komma ut från, enligt sjöräddare­n Madeleine Edvardsson.
Bild: Arvid Brandström Ett vanligt räddningss­cenario är att en båtförare inte tänkt på var vinden kommer ifrån, och sedan tagit sig in i en vik som sedan är svår att komma ut från, enligt sjöräddare­n Madeleine Edvardsson.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden