Här högtidlighålls Julia Taubes bro i en ceremoni
Under torsdagen högtidlighölls Julia Taubes bro. Bland annat avtäcktes en framarbetad informationsskylt där man kan lära sig mer om kvinnan från Strömstad som senare kom att bli Evert Taubes mamma.
Ulf Hansson från Strömstads museum berättade mer om Julia Taube och 1860-talets Strömstad när skylten och biografin av Julia Taube på Julia Taubes bro över Strömsån avtäcktes under torsdagen. Ett myller folk fanns på plats för att ta del av historien och hedra Julia Taube i en ceremoni.
”Plötsligt står min mor på ängen. Hon har ett vitt förkläde på sig, hon har tvättat håret och torkar det nu, bereder ut det i vinden, mot solen. Sedan kommer hon och leker med mig, kallar mig ’herr speleman’ och lär mig att dansa och sjunga”, så skriver den bohuslänska visskalden Evert Taube om sin kära moder Julia Taube (1862-1947) i sin självbiografi
Jag kommer av ett brusand’ hav.
För att uppmärksamma kvinnorna som glömts bort i historieskrivningen bestämde sig kommunen för några år sedan att namnge bron över Strömsån, i höjd med bokhandeln på Norra Hamngatan, till Julia Taubes bro – eftersom hon växte upp intill på Norra Långgatan.
Någon ceremoni eller uppmärksamhet om att brons namn tillägnats Julia Taube har fram tills nu legat i malpåse.
Men bättre sent än aldrig. Under torsdagen hölls en ceremoni till hennes ära. Med ballonger och blomster ut med broräckena och stolparna hade bron pyntats upp till ceremonin. Ett folkmyller fanns där för att bland annat bevittna avtäckningen av en biografisk skylt om Julia Taube och broskyltarna på vardera broände som tydligt markerar ut Julia Taubes bro. Närvarande var också musikerna Anders Ådin och Åke Candell som stämningsfullt spelade inför ceremonins åskådare.
– Vi har tidigare uppmärksammat kvinnorna Hilma Svedal och Emilie Flygare Carlén. Nu är det Julia Taubes tur att minnas och hedras, sade Mats Granberg (S), ordförande i kultur- och fritidsutskottet, som var med och talade vid avtäckningen av skylten.
Tove Meyer, kulturansvarig i Strömstads kommun, talade också inför publiken.
– Jag tycker att det var en fantastisk idé att lyfta historiska personligheter från Strömstad. I detta fall en kvinna som många aldrig tidigare hört talas om. Men som är en våra främsta visdiktares moder, sade hon.
Tillsammans med Strömstads museum, Strömstads historieförening, kommunens infocenter, kulturoch fritidsförvaltningen och gata och park har ett gediget material arbetats fram och en stor research om Julia Taube gjorts. Slutresultatet är bland annat den biografiska skylt med både text och bild på Julia Taube. Framgent är tanken att ge bron nytt trädäck och nya broräcken, samt sätta dit gammeldags sittbänkar.
– Det här är en inledning till att göra den här platsen vackrare och trevligare, sa Tove Meyer. Men vem var då Julia Taube? Det är förstås ett begränsat material. Men Julia Taube föds 1862 som Julia Sofia Jacobsdotter in i en gammal lotssläkt. Hennes barndomshem låg vid Norra Långgatan i centrala Strömstad, det som sedermera kallades Olsénhuset. Julia blir den yngsta i en syskonskara av sex syskon och hennes far kronolots Jakob Olsson dör när hon är bara fem månader gammal. Hon uppfostras ensamt av modern Marta Helena Elgh.
Ulf Hansson på Strömstads museum beskrev Julia som en stark kvinna från en släkt bestående av många starka kvinnor. Familjen hade det stundtals väldigt fattigt och bedrövligt, berättade han.
– Kustsamhället som har här uppe på den tiden är ett hårt samhälle. Och det formar människor. Och det formar framför allt kvinnor.
– Det är fantastiskt att vi gör någonting för att minnas de här kvinnorna. Vi glömmer bort dem i historien. Och det är viktigt att vi lyfter fram dem. Det är ingen slump att Julia Taube och Emilie Flygare Carlén kom från Strömstad, sade Ulf Hansson.
Han försökte under ceremonin komplettera bilden av Julia genom att berätta om miljön runt Norra Långgatan och Strömsån på 1860-talet som Julia växte upp i. På den tiden var Norra Långgatan ett centralstråk som gick igenom staden som en pulsåder.
– Skulle vi åka tillbaka runt tiden på 1860-talet när Julia föddes så hade det varit en helt annorlunda stad, sade han.
– Husen låg en bit upp i slutningen här, sa han från bron och pekade tvärs över Norra Hamngatan och upp mot Norra Långgatan.
– Här längs ner vid älvkanten låg bodar och det var segelbart upp här. Många som bodde längs älven hade någon typ av handel. Det fanns också stora magasin här omkring. Så det var den miljön som Julia föddes i och växte upp i, fortsatte han.
Hennes bröder gick senare i faderns fotspår, där den ena blev fyrväktare på Nordkoster och sedermera fyrmästare på Ursholmen. Den andra brodern blev fyrväktare vid Hållö fyr utanför Smögen.
Och själv gifte hon sig senare i Kungshamn med fyrmästaren Carl Taube och de flyttade till Vinga fyrplats, där han blev stationerad. De fick tillsammans tretton barn, och Evert Taube blev deras fjärde barn.
Men hon blev också mamma till Everts kända syskon, konstnären Karin Parrow och skulptören Märta Taube.
– Evert upphöjer sin mamma väldigt mycket. Hon är en stor inspiration till att han blev den han blev, berättar Christer Trygg.
Initiativet till att namnge bron Julia Taubes bro kom från början från Christer Trygg genom ett medborgarförslag för ett antal år sedan. Han hade fått reda på att Julia växte upp runt där den då icke-namngivna bron låg och tänkte att Julia borde lyftas fram.
Som Taubefantast menar han att Julia Taube inte minst var en stor inspirationskälla för sin son Evert Taube.
– Hon var väldigt naturintresserad och berättade mycket om naturen och var väldigt musikalisk. Hon sjöng som en liten sånglärka. Hon var humoristisk och använde mycket sång och musik i vardagen, berättar Christer Trygg.
För Ulf Hansson som försökt grotta ner sig i Julia Taubes bakgrund är det en berättelse som sticker ut. Nämligen den om en kastanj som hon planterade som barn som kom att bli ett sorts landmärke i många år här i Strömstad.
– Jag tyckte bara att det var en fantastisk idé att döpa bron till Julia Taubes bro. Jag tände på alla cylindrarna för det var bara så rätt. Jag har försökt att ta reda på lite om familjen och husen som låg här. Framför allt om den här Taubska kastanjen, säger han.
Ja, under sitt tal inför publiken nämnde han att Julia som barn fick idén att plantera en kastanj i sin trädgård.
– Det berättas om när hon var liten att hon kom hem med en liten kastanj. Den planterade hon i trädgården en bit ifrån huset. Och kastanjen började växa. Den bokstavligt talat växte så den knakade. Den blev enormt stor och sträckte sig långt över hustaken som var här.
– Och det var ju fantastiskt att ha ett sådant stort träd i trädgården, sade Ulf till publikens skratt.
– På sommaren när den gav skugga var det nog skönt, men om höstarna måste man ha gått med löv upp till knäna. Man kunde väl inte gå ut med de här taggiga kastanjerna föll ner från trädet, sade han.
Den Taubska kastanjen som den kallades blev en turistfälla för badgäster i Strömstad och många ville se den, även många Strömstadsbor var glada över den, berättade han.
– Men tyvärr vid raseringen 1962 här så sågades kastanjen ner. Vi förlorade en kär liten fyrbåk i Strömstad som drog åt sig uppmärksamhet. Jag tycker det är väldigt fint att vi kvitterar med en bro i stället. Så att vi fortfarande minns Julia Taube, sade Ulf Hansson.