Många söker – men få blir poliser
Rekordmånga söker sig till polisutbildningen. Hittills i år har drygt 18 400 ansökningar inkommit till Rekryteringsmyndigheten. Men inte ens hälften är behöriga och än färre tar sig vidare för prövning.
”
Självklart är det viktigt att ha god fysik så att man håller över tid
Landets poliser har som mål att bli fler fram till 2024. Statliga extraresurser har skjutits till för nyrekryteringar och höjda löner. Nu visar Rekryteringsmyndighetens siffror att intresset för yrket har skjutit i höjden sedan årsskiftet.
Myndigheten har hittills i år tagit emot drygt 18 400 ansökningar. Aldrig tidigare har intresset varit så stort.
– Otroligt glädjande. Jag vill verkligen uppmuntra alla som någon gång tänkt tanken att bli polis att söka. Det finns fortfarande utbildningsplatser kvar och även om kraven är tuffa kan man i vart fall ge det en chans, säger Lars Eckerdal, polisområdeschef i Fyrbodal.
De flesta sökande är mellan 18 och 24 år. En annan stor åldersgrupp är de mellan 25 och 29 år.
Övre åldersgräns finns inte och varje år finns alltid ett mindre antal sökande som fyllt 50 år.
– Självklart är det viktigt att ha god fysik så att man håller över tid för ett yrke som ofta är fysiskt tungt. Är man tränad och håller igång klarar man också oftast de fysiska testen. Men minst lika viktigt är att vara väl grundad som person – att man är lugn, trygg, har väldigt stort rättspatos, tålamod och stor acceptans för att människor är olika och inte alltid beter sig som förväntat eller som man bör, säger Lars Eckerdal.
Av de som är behöriga, i år hittills fyra av tio, är det också under psykologsamtalen som många faller bort. Endast en av fem behöriga godkänns i alla testmoment, vilket är ett krav för att påbörja utbildningen.
– Att sänka kraven är ingen bra lösning. De är rimliga och det är viktigt att testen utförs på ett seriöst vis eftersom alla vill ha så bra poliser som möjligt. Ett tips för att höja sin kompetens är att jobba några år efter gymnasiet med något där man träffar många människor för att få livserfarenhet i kombination med någon form av studier som beteendevetenskap eller kriminologi, säger Lars Eckerdal.
Polisorganisationen strävar efter en personalstruktur som speglar hur övriga samhället ser ut. Även om intresset för yrket ökar bland kvinnor är det en bit kvar till en hälften-hälftenfördelning.
– Sedan jobbar vi med att uppnå en bredare bas av människor eftersom det finns ickebinära med annan könstillhörighet än man eller kvinna. Vi är också alldeles för få med annat etniskt ursprung än svenskt. Det behövs också fler poliser som talar andra språk och har annat kulturellt ursprung, förklarar Lars Eckerdal.
Inom Fyrbodalpolisen finns cirka 550 anställda, varav omkring 100 är civil personal. Under året har man tilldelats 25 nya polistjänster, vilket är en god ökning mot tidigare då antalet legat på 14 tjänster. Dessutom ska ytterligare 55 polistjänster tillsättas under närmaste året.
När polisen omorganiserades för fyra–fem år sedan valde en del att söka sig till andra yrken. Enligt Lars Eckerdal är det numera få som ”hoppar av”.
– Tvärtom, flera som sade upp sig har återanställts. Numera slutar de flesta i samband med pensionsavgångar, säger han.
Polislönerna har diskuterats under många år och 2019 gav lönerevisionen en ökning med 5,7 procent. Medelgrundlönen inklusive ob-ersättning höjdes då till 36 305 kronor, vilket dock är drygt 3 000 kronor lägre än andra statsanställdas löner.
Lars Eckerdal ser gärna ytterligare löneökningar, i synnerhet att ingångslönen höjs. Beroende på tidigare arbetslivserfarenhet är den individuell, men ligger på 26 500–27 500 kronor.