Strömstads Tidning

No bär de ivej te Mörkemösen

-

– Jasså du ska väre me Sander på Mösen imorra, sa Mali, nä ho sto a deska.

– Akkerat, sa ja. Ve ska te Mörkemösen.

– Om du no får noggen älj, hörre skau järe tå den? fröuva Mali. De ä sö tätt ti boksane sö de änte plass te e mugge en gong.

– De bli te a sälje de sö Mali, sa ja. Ja jole jo de ifjol, a de va sönt revv etter äljekjödd satter.

– Jo ja höuvar jo de, sa Mali a törka sa på nävane.

– Den där arme Oskar i Stöbbanne, han blir väll futta älj, allt går jo sö trokkkt förn.

– Ja han ä lett saktfäli tåssa, sa ja. Men han har jo klara sa här i livet. Han tänker som så, de jante hinner ida, hinner ja imorra.

Klokka seks på morran va ja hos Sander på Mösen. Sander sadd på trampesten me stussarn ude me sa.

Etter e stönn va ve på Mörkemösen. lett tågete vara, a ja hörtte e uggle bortte i lia.

Sander på Mösen hade jort fälitt me poster, a ve jekk hör a en te sin post.

Ja hade mema de trebente storn, sö ja sätte ma te ro atteve e föreruske.

De bynna a lyssne mer a mer, a tåga så ud tell a lätte.

Ja togg opp lommelerka a togg en stiv en, ja de ä bra fö narvene de sö.

Men föbanninge­n, inna ja hade fått körken på lommelerka sö small da bortte hos Sander på Mösen, i de samm kom ha en äljeku tjesannes mett imod ma.

Ja löfta stussarn, a poff, där lå kua, sködden mett imellöm öuvene.

– Neggu de sto i döretrokk, sa Sander på Mösen, nä han slö opp en köpp kaffe tor termosen.

– No skulle Oskar i Stöbbanne sett öss, sa ja. han påsto atter dente hade vort älj här på Mörkemösen sia Kal den töltes ti.

– Du skante änse menn, sa Sander, han bare janglar.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden