Regionbeslut: En miljard extra till sjukvården
Sjukvården i Västra Götaland får ungefär en miljard kronor extra 2022, utöver ordinarie budget. Det beslutade regionfullmäktige på tisdagen. Tilläggsbudgeten kommer efter att sjukhusen de senaste månaderna börjat leta stora besparingar, och kritiseras för
En extrasatsning på totalt 962 miljoner kronor ska hjälpa till att bland annat korta vårdköerna i Västra Götalandsregionen, i ett läge då coronapandemin börjar släppa greppet om samhället. Det var budskapet när det grönblå regionstyret häromveckan presenterade sitt förslag till tilläggsbudget, som i princip uteslutande fokuserar på sjukvården.
– Det är tre poster kan man säga: kökortning, omställning och lite putsande på den andra budgeten, säger regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson (M).
Johnny Magnusson (M) försvarar de blågrönas prioritering med en regional tillgänglighetssatsning, när S vill ge pengarna direkt till sjukhusen: ”Vi betalar till den som kan leverera kökortning, så är det.”
Vid tisdagens regionfullmäktige klubbades tilläggsbudgeten igenom. Mer specifikt tillförs bland annat 500 miljoner kronor extra till regionens sjukhusgrupper, avsedda att bidra till omställningen mot mer nära vård. Ytterligare 330 miljoner kronor går till den regionala satsningen på att korta vårdköerna, utöver sjukhusens normala produktion.
I debatten fanns en enighet kring att mer pengar behövde tillföras vården, och en av de största diskussionerna handlade i stället om vem som var först med att föreslå en miljardsatsning.
Regionens sjukhus har under de senaste månaderna letat efter relativt stora besparingar, baserat på den ursprungliga budgeten som klubbades i juni. Det pekade Socialdemokraterna på när de tidigare i oktober presenterade ett förslag om att just ge sjukhusen en miljard kronor extra.
– Efter juni har vi sett hur köerna har vuxit, vi har 100 000 som står och väntar i dag på att få vård i vår region, säger Helén Eliasson (S) och fortsätter:
– Jag tycker det är förvånande att man inte redan i juni kunde se att budgeten inte skulle ge realistiska möjligheter för våra sjukhus att planera långsiktigt för att korta köer och skapa en bättre arbetsmiljö.
Kritiken mot framförhållningen kommer också från bland annat SD och V, men försvaras av det grönblå styret.
– Jag tycker det är ansvarsfullt att komma med pengar när det behövs. Nu har vi insett att vi behöver komma med pengar, och då tar vi ansvar, säger Conny Brännberg (KD).
Socialdemokraterna tryckte i sitt eget förslag till tilläggsbudget på att man utöver en extra miljard vill omfördela 700 miljoner – från den regionala satsningen på att korta vårdköerna ut till sjukhusen.
Det grönblåa styret kontrade dock
Helén Eliasson (S) är kritisk till de grönblå partiernas framförhållning med tilläggsbudgeten, men ser att den extra miljaden behövs.
med att sjukhusen utför så mycket vård de har kapacitet att utföra i spåren av pandemin, och att det är rimligt att ha den särskilda satsningen centralt.
– Pengarna används inte centralt utan används för att producera vård till våra invånare, säger Ulrika Frick (MP).
– Det sjukhusen inte kan producera är vi beredda att upphandla, säger Pär Lundqvist (L).
Även Demokraterna och Vänsterpartiet lade fram egna förslag till tilläggsbudget. Det förstnämnda partiets förslag hade en del likheter med det grönblå styrets, medan
V bland annat argumenterade för att helt stoppa alla åtgärdsplaner om att sjukhusen ska få en budget i balans 2022.
Sverigedemokraterna valde att inte lägga ett eget förslag till tilläggsbudget, enligt regionrådet Heikki Klaavuniemi (SD) då man tyckte att det blev för kort varsel samt att man kunde acceptera förslaget från de grönblå.