Oscar Masiello valde hälsan före hockeyn
Skadan smärtade och avståndet till rinken blev längre för varje dag. SHL-meriterade Oscar Masiello tröttnade på hockeyn. Och när målvaktsklubban lades på hyllan fick livet fick en ny vändning.
Skadeproblemen gjorde att Oscar Masiello från Strömstad tog beslutet att lägga av med hockeyn. 24-åringen, som gjorde sin sista säsong i Vita Hästen, beskriver resan som jobbig men nödvändig. I dag har livet genom civilkarriären i Stockholm fått en ny öppning.
Känslan i själen värkte – precis som smärtan i kroppen. 24-årige Oscar Masiello hade efter flytten från hemstaden Strömstad hunnit spela för Luleå HF, IF Björklöven och HC Vita Hästen. Målvakten, som inledde sin hockeykarriär i Lions HC, kunde inte längre bromsa tankarna. Hockeylågan var borta – och kvar fanns beslutet om det enda rätta för hälsan och livet i stort.
– Det är ett tag sedan som jag beslutade mig för att sluta spela hockey, men det var i slutet på sommaren som jag valde att gå ut med det. Såsom det har blivit var beslutet jäkligt skönt. Jag funderade ett bra tag på detta eftersom jag haft skadeproblem med höften. Ihop med det tappade jag motivationen, och det är så mycket annat som lockar i livet, säger han.
Situationen i vardagen med skadorna, ovissheten och vetskapen om vad som krävs för att prestera på topp blev avgörande.
– Ska jag fortsätta spela på den nivån måste hockey vara det roligaste man vet – och där var jag inte längre. Det hade mycket att göra med skadan, det funkade tillslut inte längre. Man drogs mer eller mindre med sjukdom varje gång man vaknade på morgonen. Då var det inte längre värt det, säger Oscar Masiello.
Från att ha älskat att spela hockey till att tappa suget för allt vad träning, förberedelser och matcher heter. Den tidigare målvakten pratar om en existentiell upptäckt; att skiljas från ett sammanhang som betytt nästan allt.
– Jag har under hela mitt liv identifierat mig med hockeyn, som jag lagt tusentals timmar på och gjort allt för att ta mig dit jag ville. Det var jäkligt tufft mentalt. Och även att acceptera för sig själv att jag slutade med något som jag lagt ner så mycket tid på, säger han.
Hur togs beslutet emot av vänner, familj och spelare?
– För mina närmsta var det ganska väntat. De har haft bra koll på hur läget varit och höftproblem. Från deras håll var det kanske en lättnad att jag tog beslutet. Alla nära mig
”
Alla nära mig förstod att det var det enda rätta
förstod att det var det enda rätta. Hockeyn har gett mig så otroligt mycket som människa.
– Man har även behövt gå igenom tuffare perioder när man spelat. Och
det har man med sig jäkligt mycket i andra saker man gör. Det är få förunnat att ha fått tävlat på den här nivån, och det ger en form av mentalitet som jag tar med mig.
När jag ser tillbaka på det så har det varit en jäkligt nyttig period i livet.
Samtidigt hittade Oscar Masiello kraft och beslutsamhet genom omställningsprocessen. Passionen, som tagit honom så långt i hockeyn, skapade utrymme för kreativa tankar. Numera bor han i Stockholm och civilkarriären har tagit fart i klock- och IT-branschen.
– Jag köper och säljer klockor. Sedan driver jag och en vän ett IT-företag. Varje vecka är fullspäckad. Jag gör inte mycket annat än att jobba, säger han och skrattar.
Känns det här livet som ett bra substitut för hockeyn?
– Absolut, man behöver få utlopp för tävlingsmentaliteten. Den använder jag mig verkligen av. Och då är Stockholm helt rätt plats att bo på för vad jag är intresserad av. Såsom jag är som person är det här ytterst nödvändigt.
Så med andra ord är det inte på tal om att återvända till hockeyn inom en beskedlig framtid?
– Nej, just nu är jag inte intresserad av hockeyn för fem öre. Visst, jag kollar någon match då och då med vännerna, men inte mycket utöver det.
Men en och en annan blick landar ändå på hemstaden Strömstad och
moderklubben Lions. Gode vännen
Filip Halvordsson har i år förstärkt laget i hockeytrean.
– Får man in spelare som Filip kan man absolut ta steget upp i division 2. Med åren har laget successivt blivit bättre. Det ser onekligen lovande ut, säger Oscar Masiello.