Så går den globala uppvärmningen till
Att det sedan länge pågår en uppvärmning av jordens atmosfär står klart. Här berättar Eugen Ungethum, assisterande professor i tillämpad klimatologi vid Strömstad akademi, hur processen går till.
Uppvärmningen av jordens atmosfär har pågått sedan länge. Temperaturökningen beror på att så kallade klimatgaser tillförs atmosfären. Koldioxid (CO2) bildas när vi förbränner kol och olja, det vill säga konserverad solenergi.
Balansen mellan inkommande solstrålning och utgående värmestrålning (absorption, transmission, reflektion) har rubbats eftersom koldioxid hindrar värmen att föras tillbaka ut i rymden. Andra klimatgaser i atmosfären är, bland annat metan (CH4) och dikväveoxid (N2O).
Men den kraftigaste klimatgasen är vattenånga (H2Oånga). Den medför att luftens temperatur bestämmer hur mycket vattenånga luften kan ta upp efter avdunstningen. Högre temperatur, mera vatten. Positiv (förstärkande) återkoppling på fackspråk.
CO2- och H2O-kretsloppen (cykler) möts i atmosfären. Vattnets tre former: ånga, vatten och is finner vi i molnen på olika höjder när vatten avdunstar, stiger upp i lufthavet och sedan kommer ner i form av regn, snö eller hagel. Detta styr extremväder numera, med regn och översvämningar samt torka och bränder.
Lufttemperaturen bestämmer rollen av H2O-ånga som den kraftigaste klimatgasen som har ökats på grund av koldioxidutsläpp.
En följd blir att torra områden blir torrare och vattenrika våtare. Det bäddar för extrem väderlek. Uppehållstider för vatten är veckor, för CH4 handlar det om tiotals år och för CO2 hundratals år.
CO2-flöden från varmare/surare hav ökar dessutom och CH4-flöden från den smältande tundran likaså. Detta förstärker den onda spiralen av uppvärmningen.
Kretsloppen i atmosfären är svåra att greppa på grund av frihetsgrader på hundra till tusentals kilometer och hundratals år. Där allt sker på ett roterande jordklot med Corioliskrafter och tredimensionella utjämningsflöden i olika skikt.
Negativa (dämpande) återkopplingar kan vi finna i moln där aerosoler beroende på färg och elektrokemiska egenskaper har en mångsidig natur (så kallade jokrar). Här vet vi för lite.
Atmosfären är nu på väg till nya balanspunkter, enligt egna lagar. ”Just in time” har vi missat.
”Tipping points” (avgörande lägen för jorden) har vi passerat.
Jordatmosfären är ett trögt system, därför kommer våra åtgärder att ta tiotals år eller mer att få effekt.
Obs! Vi lever på en planet där slumpvisa vulkaniska processer (moln och aerosoler) kan inleda starka avkylande processer. Det är inget vi vet i förväg.
Men vi vet att vi måste optimera konsumtionen och utsläppen. Obekvämt, men nödvändigt.
Mera om åtgärder kommer i en följande krönika.
” Temperaturökningen beror på att så kallade klimatgaser tillförs atmosfären