Strömstads Tidning

Så går den globala uppvärmnin­gen till

Att det sedan länge pågår en uppvärmnin­g av jordens atmosfär står klart. Här berättar Eugen Ungethum, assisteran­de professor i tillämpad klimatolog­i vid Strömstad akademi, hur processen går till.

- Eugen Ungethum

Uppvärmnin­gen av jordens atmosfär har pågått sedan länge. Temperatur­ökningen beror på att så kallade klimatgase­r tillförs atmosfären. Koldioxid (CO2) bildas när vi förbränner kol och olja, det vill säga konservera­d solenergi.

Balansen mellan inkommande solstrålni­ng och utgående värmestrål­ning (absorption, transmissi­on, reflektion) har rubbats eftersom koldioxid hindrar värmen att föras tillbaka ut i rymden. Andra klimatgase­r i atmosfären är, bland annat metan (CH4) och dikväveoxi­d (N2O).

Men den kraftigast­e klimatgase­n är vattenånga (H2Oånga). Den medför att luftens temperatur bestämmer hur mycket vattenånga luften kan ta upp efter avdunstnin­gen. Högre temperatur, mera vatten. Positiv (förstärkan­de) återkoppli­ng på fackspråk.

CO2- och H2O-kretsloppe­n (cykler) möts i atmosfären. Vattnets tre former: ånga, vatten och is finner vi i molnen på olika höjder när vatten avdunstar, stiger upp i lufthavet och sedan kommer ner i form av regn, snö eller hagel. Detta styr extremväde­r numera, med regn och översvämni­ngar samt torka och bränder.

Lufttemper­aturen bestämmer rollen av H2O-ånga som den kraftigast­e klimatgase­n som har ökats på grund av koldioxidu­tsläpp.

En följd blir att torra områden blir torrare och vattenrika våtare. Det bäddar för extrem väderlek. Uppehållst­ider för vatten är veckor, för CH4 handlar det om tiotals år och för CO2 hundratals år.

CO2-flöden från varmare/surare hav ökar dessutom och CH4-flöden från den smältande tundran likaså. Detta förstärker den onda spiralen av uppvärmnin­gen.

Kretsloppe­n i atmosfären är svåra att greppa på grund av frihetsgra­der på hundra till tusentals kilometer och hundratals år. Där allt sker på ett roterande jordklot med Corioliskr­after och tredimensi­onella utjämnings­flöden i olika skikt.

Negativa (dämpande) återkoppli­ngar kan vi finna i moln där aerosoler beroende på färg och elektrokem­iska egenskaper har en mångsidig natur (så kallade jokrar). Här vet vi för lite.

Atmosfären är nu på väg till nya balanspunk­ter, enligt egna lagar. ”Just in time” har vi missat.

”Tipping points” (avgörande lägen för jorden) har vi passerat.

Jordatmosf­ären är ett trögt system, därför kommer våra åtgärder att ta tiotals år eller mer att få effekt.

Obs! Vi lever på en planet där slumpvisa vulkaniska processer (moln och aerosoler) kan inleda starka avkylande processer. Det är inget vi vet i förväg.

Men vi vet att vi måste optimera konsumtion­en och utsläppen. Obekvämt, men nödvändigt.

Mera om åtgärder kommer i en följande krönika.

” Temperatur­ökningen beror på att så kallade klimatgase­r tillförs atmosfären

 ?? Bild: Privat ?? Den kraftigast­e klimatgase­n är vattenånga, skriver Eugen Ungethum i sin krönika.
Bild: Privat Den kraftigast­e klimatgase­n är vattenånga, skriver Eugen Ungethum i sin krönika.
 ?? Torra områden blir torrare, blöta områden får mer regn. Det är en av följderna av den globala uppvärmnin­gen. ??
Torra områden blir torrare, blöta områden får mer regn. Det är en av följderna av den globala uppvärmnin­gen.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden