Karl af Geijerstam: Tunna argument för sekretess om elstöd

Vilka som får elstöd kommer att omfattas av sekretess. Trots massiv kritik går regeringen vidare med förslaget om att uppgifter om mottagarna av elstöd inte kommer att bli offentliga. Under coronapandemin år 2020 ville den dåvarande S-MP-regeringen sekretessbelägga vilka företag som skulle få permitteringsstöd. Men efter hård kritik ändrade sig regeringen och beslutade att stödet skulle vara offentligt.

Den nuvarande regeringen kommer inte att ge efter på denna punkt. Nu blir uppgifterna hemliga i 20 år. Tryckfrihetsexperten Nils Funcke tycker att det är ”fullständigt bisarrt”. (TT 10 januari)

Regeringens argument är att konsumenterna inte har godkänt att deras elförbrukning ska vara allmän handling.

Men det är en tunn argumentation. Elförbrukning är knappast en integritetskänslig uppgift. Husägare måste uppge hur stor förbrukningen är när ett hus ska säljas, det finns i varenda fastighetsannons.

Bland andra Justitiekanslern och Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet har kritiserat förslaget. De anser att uppgifter om elförbrukning och utbetalt belopp inte kan anses vara så integritetskänsliga att insynsintresset ska få vika för skyddsintresset. JK framhåller särskilt att de skäl som framförts för att införa sekretess inte är tillräckliga.

Svenska journalistförbundet, Tidningsutgivarna (TU) och Utgivarna menar att ett så kallat omvänt skaderekvisit innebär att det i praktiken inte kommer att vara möjligt att få ut uppgifter om enskildas elförbrukning och utbetalt belopp, trots att uppgifterna har ett stort allmänintresse.

"Frågor som riskerar att aldrig kommer att få ett svar

Problemet med sekretessen är att den förhindrar allmänheten och forskare från att utvärdera stödet i efterhand. Vilken fördelningspolitisk profil kommer stödet att få? Hjälper detta de fattigaste hushållen på ett resurseffektivt sätt? Kommer även ganska välbärgade storkonsumenter att gynnas?

Här finns många frågor som riskerar att aldrig kommer att få ett svar.

Beslutet har dock vidare konsekvenser än att journalister inte kan rapportera och att ekonomer inte kan utvärdera stödet. Sverige har en lång tradition av att handlingar och uppgifter som kommer till offentliga myndigheter som huvudregel ska vara offentliga. Vilka uppgifter som ska vara skyddade av integritetsskäl är alltid en avvägningsfråga och varje beslut måste vara väl motiverat.

Nu flyttar regeringen gränsen för vilka uppgifter som ska vara hemliga, med argument som inte håller. Beslutet strider mot den svenska offentlighetsprincipens anda.