Så hög blev inflationen i december: ”Hushåll med bolån drabbas”
Priserna fortsätter att stiga kraftigt. Inflationstakten var 10,2 procent i december, enligt SCB. Det är den största ökningen en enskild månad på 32 år – rusande elpriser är en förklaring. Det är också en tydlig ökning sedan november då inflationstakten var 9,5 procent.
Inflationen enligt måttet KPIF – prisökningen på varor och tjänster men borträknat effekterna på hushållens bolån – ökade med 10,2 procent i december jämfört med samma månad förra året, enligt statistikmyndigheten SCB.
Det är en tydlig ökning jämfört en sammanställning av analytiker som Infront gjort, enligt Omni Ekonomi. De hade räknat med en inflation i december på 9,7 – vilket var i nivå med den högsta inflationstakten som varit en enskild månad på många decennier, den i september. Nu blev den ännu högre. Stockholmsbörsen öppnade svagt nedåt på fredagen efter inflationsbeskedet.
Om man även räknar in hur hushållens räntekostnader påverkat inflationen, måttet KPI, var inflationstakten samtidigt på en ännu högre nivå: 12,3 i december. Det var också högre än förväntat. Det här är enligt TT den högsta inflationen sedan februari 1991.
– Inflationstakten enligt KPI blev högre än den enligt KPIF på grund av bolånens ökade räntesatser, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB i ett uttalande.
Anledningen till detta är att Riksbanken just höjt räntan för att försöka kyla av ekonomin och dämpa inflationen, vilket fått bolåneinstituten och bankerna att höja räntorna för bolånekunderna.
Elpriserna ökade med 28,8 procent jämfört med föregående månad. De priserna brukar visserligen stiga i december, konstaterar SCB. Energipriserna är en viktig faktor bakom ökningen av inflationen – utan ökningen av elpriserna hade inflationen (KPIF) landat på 8,4 procent. Elpriserna har samtidigt ökat med 45 procent det gångna året.
Bensinen blev dock billigare i december – priset minskade med nästan 9 procent.
Livsmedelspriserna har ökat med 18,6 procent det senaste året, konstaterar SCB.
Det har varit en ökning av matpriserna 13 månader i rad. Inflationen på livsmedel påverkades av prisökningar på basvaror som mjölk, ost och ägg, kött samt bröd och övriga spannmålsprodukter.
Ökningen av priserna på kläder har dock varit den normala för säsongen i december.
Sparekonomen Shoka Åhrman på SPP konstaterar för TT att den höga inflationen är ett negativt besked för hushållen.
– Hushåll med bolån, som bor i eget hus och har bil drabbas hårt. Och de som alltid drabbas, som är svagast, får det svårt nu.
– Det kan vara läge för politiker att tänka över om det finns grupper som behöver stöd.
Hon inskärper också att detta kan betyda ännu högre räntor framöver från Riksbanken – och därmed för bolånetagare.
– Riksbanken penningpolitik rår inte på hela inflationen. En stor del av uppgången beror på höjda energipriser, säger hon till TT.
Även SEB:s Robert Bergqvist tror att detta betyder att Riksbanken kommer att behöva göra en så kallad dubbelhöjning, med 0,5 procentenheter, i februari. ”Usch – oväntat hög svensk inflation pga energipriser; cementerar +50 pkt i feb från Riksbanken”, skriver han, men tillägger att toppen kan vara nådd. Även Länsförsäkringars chefsekonom, Alexandra Stråberg, uppger för TT att hon tror att toppen på inflationen nås under första kvartalet.
Med tanke på den höga inflationen i slutet av året, lär inflationen för hela 2022 landa i de mer pessimistiska scenarierna jämfört med vad prognosmakarna räknat med. Enligt Konjunkturinstitutets sammanställning av aktuella prognoser, så trodde banker och institut att inflationen (KPIF) skulle landa på mellan 7,5 och 7,9 procent för helåret 2022.
Riksbanken – som har inflationen som utgångspunkt för hur den sätter ränta – trodde på 7,6 procent för hela 2022. För 2023 tror samma institut på en väsentligt lägre inflation, på mellan 5,0 och 6,4. Det är dock betydligt över det mål om två procents inflation som Riksbanken har som mål för sin penningpolitik – ligger inflationen över är vapnet för Riksbanken styrräntan.
– Vi räknar med att inflationen faller kraftigt under året, men vi räknar inte med att Riksbanken sänker räntan. Det är baseffekter och lägre energipriser som leder till en lägre inflation, men den underliggande inflationen beräknas fortsätta vara hög i år och nästa år, kommenterar Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar i ett pressmeddelande, enligt TT.
"Hushåll med bolån, som bor i eget hus och har bil drabbas hårt Shoka Åhrman sparekonom på SPP