Lars Bäckström: Systemfel i vården ger inte vård på lika villkor
Lagens mål och principer är bra. Vi har hört om länder som USA och Japan där kvalitén på sjukvården beror på den privata ekonomin. I Sverige bestämmer valda politiker över regionskatt och sjukvården. Det borde trygga att lagen följs. Men tyvärr är det inte så. IVO är den myndighet som ska kontrollera vården. Förra året gjorde IVO en granskning av sjukhusvården i alla 21 regioner. Rapporten kom i januari. Samtliga 27 granskade sjukhus fick kritik. Alla regioner och granskade sjukhus bröt mot lag och föreskrifter. IVO bedömer att patientsäkerheten inte garanteras. Några exempel: patienter vårdas under lång tid i korridorer, patienter utrustas med grytlock för att påkalla personal, läkemedel ges inte alls eller inte i tid, medicinsk övervakning sker inte efter patientens behov utan från tillgänglig personal.
IVO säger att sjukvårdens lägsta nivå är för låg och minskningen av antalet vårdplatser har gått för långt. I Västra Götaland har IVO endast granskat Sahlgrenska. Men det är nog inte bättre på regionens andra sjukhus.
I Skaraborg gick sex överläkare nyligen ut med kritik mot regionen. Skövde sjukhus har ett sparbeting på 350 miljoner. Läkarna invänder, skatteinkomsterna har i princip fördubblats på 20 år, samtidigt har vårdpersonalen minskat i förhållande till befolkningen. Andelen sjuksköterskor eller undersköterskor har enligt kritiken minskat från 52 procent 2001 till 39 procent 2021. Det som växt är administrationen, från 3 958 till 5 935 personer. Tyvärr är inte NU-sjukvården, NÄL och Uddevalla positiva undantag. Förra året gick samtliga berörda fackförbund ut med hård kritik mot arbetsmiljön vid akuten på NÄL.
I sjukvårdslagen finns en vårdgaranti. Efter beslut om behandling ska en patient erbjudas behandling inom 90dagar. Om regionen inte klarar det, ska behandling erbjudas hos annan vårdgivare. Det kan ge patienter operation på ett privat sjukhus. Fakturan går till regionens sjukhus. De får mindre pengar och längre kö. I praktiken kan då lättare sjuka få förtur till operation. För vissa operationer får de privata till och med bättre betalt än regionens kliniker.
Med en dåligt fungerande offentlig sjukhusvård växer naturligtvis intresset för att teckna privata sjukförsäkringar. För en del, allt fler anställda betalar också arbetsgivarna premierna.
Sjukvården i Sverige rör sig stadigt bort från det som står i sjukvårdslagen om vård på lika villkor. Det tycks inte heller hjälpa hur vi röstar i regionvalen. Enligt IVO är problemen ungefär desamma oavsett vilken sida som styr.
Sannolikt är det någon form av systemfel. I övriga nordiska länder har de avskaffat motsvarigheterna till landstingen/regionerna. Där är det staten som i grunden är ansvarig för sjukhusvården. Det innebär inte att staten måste driva sjukhusen.
I Holland är alla obligatoriskt försäkrade. Avgifterna får inte differentieras mellan ålder och hälsa. Patienterna får sedan välja sjukhus och vårdgivare. Många av sjukhusen drivs av stiftelser, som inte får dela ut vinst. Sjukhusvården betalas av försäkringen, cirka 65 procent och skatt cirka 35 procent. Jag tror att fler partier än KD, borde fundera på ett helt nytt system för sjukhusvården även i Sverige. Målet borde vara att nå det lagen säger – vård på lika villkor – där den som har störst behov kommer först.