Lugnare träningstempo vapen vid artrosproblem
Ett lugnare träningsprogram kan vara lika effektivt som intensivt för den som har artros i knäleden. Men även kontakten med fysioterapeut kan ha avgörande betydelse, enligt en expert.
Stelt, svullet och smärtande. Artros i knäleden är vanligt och ställer till det för den som drabbas. Att röra och träna leden som är påverkad är en av de behandlingar som visat sig effektiv vid knäartros. Nu har svenska och norska forskare försökt ta reda på om mängden träning påverkar resultatet.
Och svaret är säkert glädjande för många. Det visar sig nämligen att en hög dos träning inte var bättre än en låg dos, enligt resultaten som publiceras i tidskriften Annals of Internal Medicine.
Forskarnas hypotes var att den högre träningsdosen skulle ge bättre effekt men så var det alltså inte.
– Ungefär hälften av deltagarna i båda grupperna förbättrades med hjälp av träningen. Vi kunde bland annat se att smärta, livskvalitet och knäfunktion förbättrades, säger Tom Arild Torstensen, fysioterapeut och forskare vid Karolinska institutet, som varit med och utfört studien.
Forskarna lottade 189 personer mellan 45 och 85 år med knäledsartros till antingen fem träningsövningar under 20 till 30 minuter per tillfälle, eller elva övningar mellan 70 och 90 minuter per tillfälle. Båda grupperna tränade tre gånger i veckan under tolv veckor.
Deltagarna fick också svara på frågor om bland annat smärta, livskvalitet och knäfunktion varannan vecka under interventionen. Sex och tolv månader efter avslutad behandling fick de fylla i samma frågor.
Studien är en så kallad superiority-studie och resultatet visar att hög dos inte är bättre än låg dos överlag.
Högdosträning gav däremot något bättre knäfunktion vid sport och rekreation i slutet av behandlingen och sex månader efter interventionen, men den effekten avtog när patienterna följdes upp efter tolv månader.
Tom Arild Torstensen resonerar kring varför det är så:
– En förklaring till att effekten är lika i båda grupperna kan vara den s åkallade förväntans effekten, alltså samspelet mellanpatienten och fysioterapeuten i träningslokalen. Bara att patienterna fick träffa en fysioterapeut, säger Tom Arild Torstensen.
Alla patienterna i studien fick utförlig handledning under hela träningsperioden och Tom Arild Torstensen menar att fysioterapeuten inte går att helt separera från övningen.
Effekterna är extra tydliga när det kommer till smärtupplevelsen.
– Smärta är starkt kopplat till bland annat ångest och bemötandet är en oerhört viktig del. Jag som fysioterapeut lyssnar in patienten, visar övningar och använder mitt kroppsspråk. Effekten av att känna sig omhändertagen är troligen mycket starkare än vad vi tror, säger han.
– När jag träffar en ny patient, gör en anamnes och provbehandling, och patienten kommer tillbaka och berättar att hen har blivit 40–50 procent bättre så har detta så klart inget med den fysioterapeutiska metoden som jag använder att göra. Det har med mig som person att göra då jag inte kan separera min metod från mig själv.
I dag erbjuds många patienter med artros vård på distans med hemmaträning eller via appar. Men det är inte något för alla, enligt Torstensen.
– Jag har mött många patienter som det inte passar alls, inte minst äldre där artros är vanligt.
Vad är då den bästa träningen för knäledsartros?
– Högdosbehandling kan vara ett bättre alternativ på lång sikt framför allt för personer som lever ett aktivt liv. Men vissa tycker inte om att få hög puls eller att ta ut sig, då kan lågdos behandlingen vara tillräcklig, säger Tom Arild Torsten sen.