Enögt om Na­to – ris­ker­na skul­le öka

Att Sve­ri­ge och Fin­land i det­ta sä­ker­hets­po­li­tis­ka lä­ge skul­le an­slu­ta sig till mi­li­tä­ral­li­an­sen Na­to vo­re att öka, in­te att mins­ka, spän­ning­ar­na i vår del av värl­den. Det skri­ver ti­di­ga­re ut­ri­kesmi­nis­tern Hans Blix och fle­ra ti­di­ga­re am­bas­sa­dö­rer i en re

Svenska Dagbladet - - De­batt - Hans Blix fö­re det­ta ut­ri­kesmi­nis­ter Rolf Ekéus fö­re det­ta am­bas­sa­dör Washing­ton Sven Hird­man fö­re det­ta am­bas­sa­dör Moskva Ulf Hjer­tons­son fö­re det­ta am­bas­sa­dör Helsing­fors Krister Kum­lin fö­re det­ta am­bas­sa­dör To­kyo Ma­nu­el Cor­tez Azero språk­rör Grön Ungd

en ar­ti­kel på SvD De­batt den 20 ju­ni ar­gu­men­te­rar 14 svens­ka och fins­ka sä­ker­hets­po­li­tis­ka de­bat­tö­rer för att Sve­ri­ge och Fin­land bör bli med­lem­mar av Na­to. De­ras grun­dar­gu­ment är att Ryss­land hotar sä­ker­he­ten i Nor­deu­ro­pa och att ett svensk-finskt Na­to­med­lem­skap skul­le bi­dra till att av­skräc­ka Ryss­land från ag­gres­sion och där­i­ge­nom stär­ka vå­ra län­ders sä­ker­het.

Ar­gu­men­ta­tio­nen är en­ögd. Den grun­dar sig näs­tan ute­slu­tan­de på Ryss­lands agerande i Ukrai­na ut­an för­sök till bre­da­re gransk­ning av lan­dets utri­kes­po­li­tis­ka am­bi­tio­ner och mi­li­tä­ra för­må­ga. Pre­mis­sen om ett all­mänt ag­gres­sivt Ryss­land som är be­rett att opro­vo­ce­rat an­fal­la de nor­dis­ka och bal­tis­ka län­der­na sak­nar grund. En blick på väst­mak­ter­nas sam­la­de mi­li­tä­ra styr­ka är mer än till­räck­lig för att Moskva skall in­se vil­ka för­ödan­de kon­se­kven­ser så­dant be­te­en­de skul­le få. En fram­ti­da eu­ro­pe­isk stor­kon­flikt skul­le å and­ra si­dan med stor san­no­lik­het be­rö­ra al­la eu­ro­pe­is­ka län­der, med el­ler ut­an Na­to­med­lem­skap. Det lig­ger i Sve­ri­ges och Fin­lands in­tres­sen att ge­nom spän­nings­däm­pan­de utri­kes- och mi­li­tär­po­li­tik bi­dra till att en så­dan kon­flikt in­te ut­veck­las.

IEtt svensk-finskt Na­to-med­lem­skap skul­le, i mot­sats till vad för­fat­tar­na skri­ver, le­da till ökad spän­ning i Nor­deu­ro­pa, vil­ket är till nack­del för vå­ra län­der. Det är in­te så att Sve­ri­ge och Fin­land i sig skul­le ut­gö­ra någ­ra hot mot Ryss­land. Dä­re­mot skul­le Na­to-med­lem­ska­pet med­fö­ra en yt­ter­li­ga­re fram­flytt­ning av Na­tos mi­li­tä­ra struk­tu­rer när­ma­re rys­ka kärn­om­rå­den i S:t Pe­ters­burg, Kali­ning­rad och i Mur­mansk­om­rå­det. Na­to och USA är re­dan in­ne i en mi­li­tär upp­ladd­ning gente­mot Ryss­land. Det vi­sar sig i form av de sto­ra mi­li­tä­ra öv­ning­ar­na i Ös­ter­sjö­om­rå­det, fram­flytt­ning­en av mi­li­tä­ra för­band till Bal­ti­kum och Po­len samt i den av­se­värt öka­de ame­ri­kans­ka mi­li­tä­ra när­va­ron i Nordnor­ge med ma­rin­sol­da­ter och havs­ö­ver­vak­nings­plan. Na­tos åt­gär­der på­ver­kar Ryss­land, som vid­tar si­na så kal­la­de asym­met­ris­ka rust­nings­åt­gär­der i en stän­digt sti­gan­de ac­tion-re­ac­tion-spi­ral. Ett svensk-finskt Na­to­med­lem­skap skul­le för­stär­ka des­sa far­li­ga ten­den­ser och öka ris­ken för all­var­li­ga mi­li­tä­ra in­ci­den­ter och en verk­lig kon­flikt. Att tro, som ar­ti­kel­för­fat­tar­na skri­ver, att den rys­ka sä­ker­hets­po­li­ti­ken ba­ra är re­to­rik och att Ryss­land med stor san­no­lik­het skul­le ta det nya lä­get med svensk-finskt med­lem­skap i Na­to med ro är verk­lig­hets­främ­man­de och blot­tar en oför­måga att in­se de ne­ga­ti­va kon­se­kven­ser­na av en mi­li­tär­po­li­tisk in­ring­ning av Ryss­land.

Sve­ri­ge och Fin­land mås­te age­ra ut­i­från sin geo­gra­fis­ka be­lä­gen­het mel­lan stor­mak­ter­na, och i med­ve­ten­het om da­gens okla­ra och ris­kab­la geo­po­li­tis­ka si­tu­a­tion ef­ter för­må­ga sö­ka bi­dra till att lind­ra de spän­ning­ar som upp­stått. Mi­li­tär­po­li­tis­ka mot­sätt­ning­ar har byggts upp mel­lan USA och Ryss­land och än­nu all­var­li­ga­re mi­li­tä­ra och geo­po­li­tis­ka mot­sätt­ning­ar rå­der mel­lan USA och Ki­na. I Mel­lers­ta Ös­tern kan de star­ka re­gi­o­nal­po­li­tis­ka spän­ning­ar­na och USA:s agerande ge långt­gå­en­de följ­der även för Eu­ro­pa. Den så kal­la­de trans­at­lan­tis­ka län­ken mel­lan Eu­ro­pa och USA hål­ler på att för­sva­gas och kom­pli­ce­ras ge­nom att pre­si­dent Trump dri­ver USA att age­ra mer som oför­ut­se­bar en­sam­seg­la­re än al­li­e­rad. Sam­ti­digt mås­te vi va­ra med­vet­na om att Do­nald Trump som USA:s pre­si­dent vid si­dan av Na­tos råd har den över­gri­pan­de kon­trol­len som di­rekt or­der­gi­va­re till Na­tos ope­ra­ti­ve be­fäl­ha­va­re, SA­CEUR, all­tid en ame­ri­kansk ge­ne­ral. Med ett svenskt med­lem­skap i Na­to skul­le de svens­ka strids­kraf­ter­na och he­la vår för­svars­ord­ning i en krigs­si­tu­a­tion va­ra di­rekt un­der­ställ­da ame­ri­kanskt be­fäl. Där­till blir Sve­ri­ge som an­slu­ten till kärn­va­pen­al­li­an­sen i en kon­flikt ett po­ten­ti­ellt mål för ett ryskt kärn­va­pen­an­grepp en­ligt den rys­ka kärn­va­pen­dokt­ri­nen.

Att Sve­ri­ge och Fin­land i det­ta lä­ge skul­le an­slu­ta sig till mi­li­tä­ral­li­an­sen Na­to som tra­di­tio­nellt är rik­tad mot Ryss­land vo­re att öka, in­te att mins­ka, spän­ning­ar­na i vår del av värl­den. Bland an­nat skul­le land­grän­sen mel­lan Na­to och Ryss­land i ett svep ökas med hund­ra­tals kilo­me­ter, med ty åt­föl­jan­de kon­flikt­ska­pan­de pro­blem om gräns­för­sva­ret.

Sve­ri­ge och Fin­land har ge­nom sin sä­ker­hets­po­li­tik grun­dad på mi­li­tär al­li­ans­fri­het un­der he­la ef­ter­krigs­ti­den kun­nat bi­dra till lug­na­re för­hål­lan­den i Nor­deu­ro­pa än an­nars skul­le ha va­rit fal­let. Låt oss till­sam­mans med vå­ra nor­dis­ka grann­län­der fort­sät­ta med en så­dan po­li­tik, vil­ken ock­så har starkt stöd i vå­ra be­folk­ning­ar – i Sve­ri­ge se­dan Karl Jo­hans tid. trans­port­fö­re­tag skul­le stå in­för för­änd­ring­ar i sin verk­sam­het och tax­i­nä­ring­ens för­ut­sätt­ning­ar skul­le för­änd­ras. Lyck­ligt­vis kan problemen tack­las. Un­dan­tag kan ge­nom­fö­ras för blå­ljus­per­so­nal, ut­veck­ling­en av el­cyklar är så långt fram­skri­den att vis­sa el­cyklar re­dan i dag kan trans­por­te­ra las­ter på upp till 300 ki­lo och kollektivtrafik samt al­ter­na­ti­va tax­i­fö­re­tag skul­le till­go­do­se ef­ter­frå­geg­lap­pet från det mins­ka­de kon­ven­tio­nel­la taxi­ut­bu­det.

Fle­ra stä­der har in­sett bi­lis­mens skad­li­ga ef­fekt på kli­ma­tet och stads­bor­na, mil­jön och människorna. Mil­jö­zo­ner, gå­ga­tor och träng­selskatt är al­la re­for­mer som ökar li­vet, lug­net och den re­na luf­ten i stä­der samt gör dem mer kli­mat­vän­li­ga. Men de re­dan ge­nom­för­da re­for­mer­na räc­ker in­te. Trots att Mil­jö­par­ti­et, So­ci­al­de­mo­kra­ter­na och Centerpartiet se­pa­re­ras av ide­o­lo­gi, åsik­ter och me­to­der för att be­dri­va po­li­tik är vi un­der­teck­na­re över­ens om det­ta: svens­ka stä­ders stads­kär­nor bör gö­ras bil­fria. Och om Stock­holm ska lyc­kas med att bli fos­sil­fritt 2040 är en bil­fri stads­kär­na ett av­gö­ran­de steg på vägen.

Bild från Sä­ve flyg­plats un­der mi­li­täröv­ning­en Au­rora 17. Fo­to: To­mas One­borg

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.