Mycket hinner hända i världen mellan valen
GLAD. Över att få rösta igen – och att äntligen gå på en flera år uppskjuten konsert!
Iförra veckan var jag på en konsert som jag köpte biljett till 2019. Det är nästan en hel mandatperiod sedan. En mandatperiod, en pandemi och ett krig i Ukraina sedan.
Tidigare har jag funderat på det här med att fyra år i myndighetssverige är ett ganska kort intervall för att leda en kommun, region eller ett land. Åtminstone kort tid för att göra verklig förändring i frågor som vård eller storlek på poliskåren. (För att inte tala om det blir maktskifte och tidigare beslut hamnar i papperskorgen).
Fast nu har jag tänkt om. För de här fyra åren som gått sedan man stod vid valurnan sist känns som en hel evighet.
Inte för att tiden gått långsamt, utan för att så väldigt mycket hänt. Jag menar, vem pratade om postcovid, svenskt Nato-medlemskap eller rekordhöga elpriser 2018?
Vem pratade om postcovid eller rekordhöga elpriser 2018?
Valet gör sig påmint hela tiden i min yrkesroll, men så är det inte för alla. Man ska ha mat på bordet, få iväg barn till skolan, få utökad hemtjänst eller äntligen få tid till operationen man väntat på. Och mitt i allt det där fattas politiska beslut som påverkar mycket av vardagen.
På mitt kylskåp sitter mitt röstkort uppsatt. Snart är det dags att plocka kortet med mig och promenera till vallokalen. Särskilt i år känns det viktigt att komma iväg dit – även om tankarna gärna snurrar åt sånt som middagsmat eller tvättid.
För det är fyra år kvar till nästa val och det hinner hända så himla mycket till dess.