Förslaget om adhd-screening sågas
M:s utspel anses kontraproduktivt
Moderaterna vill screena alla barn i utsatta områden för adhd, så att åtgärder kan sättas in tidigt och minska risken att de hamnar i kriminalitet.
Screeningen kan ske redan vid fem års ålder, och hela skolklasser borde snabbtestas för att upptäcka adhd tidigare, menar finansregionrådet Irene Svenonius (M).
Hon hänvisar till en studie från 2015 som gjorts av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES. Den visar att bland barn med rötter i Afrika, Mellanöstern, Sydvästasien och Asien är andelen som medicinerar mot adhd mindre än i andra grupper.
Många skulle alltså ”gå under radarn”.
Lisa Thorell är docent vid Karolinska institutet och forskar om adhd. Hon tycker inte att förslaget är rätt väg att gå.
– Vi har redan ett stigma kring psykisk ohälsa i samhället, och det är extra stort i de här grupperna.
Förslaget är därmed kontraproduktivt, menar hon. I ställer för att bygga broar mellan föräldrar, skola och psykiatri bidrar det till att man känner sig utpekad och inte får förtroende för samhällets hjälpinsatser.
Gamla siffror
Johan Åhlén, enhetschef vid CES, påpekar att siffrorna i studien är från 2012, och att mycket har hänt vad gäller neuropsykiatriska diagnoser sedan dess.
En ny rapport visar till exempel att antalet barn som fått en diagnos ökat kraftigt.
Men fortfarande finns det geografiska skillnader. Lägst andel barn med diagnostiserad adhd finns på Kungsholmen (2,4 procent) och högst i Nykvarn (7,6 procent).
Områden som RinkebyKista, Spånga-Tensta och Skärholmen ligger alla strax under länssnittet. Samtidigt vet man att adhd är vanligare i socioekonomiskt utsatta grupper.
Om barn med invandrarbakgrund mer sällan medicinerar mot adhd är det väl inte så långsökt att tänka att de behöver identifieras och få hjälp?
– Syftet från vårt håll är att skapa jämlikhet när det gäller vård och stöd. Men det är inte något jag tror att screening skulle lösa. Screening för psykisk ohälsa är outforskat, det finns inga säkra metoder, säger Johan Åhlén.
Lisa Thorell menar att man i stället borde komma med förslag på ökade resurser till Bup i utanförskapsområden.
– Det är lång kö till Bup. Om screening ger fler diagnoser, vem ska utreda och behandla? Ett mer effektivt sätt att motverka kriminalitet vore att öka resurserna till skolorna i utsatta områden så att fler elever, med eller utan adhd, klarar kunskapsmålen.
Irene Svenonius har avböjt att svara på frågor om screening-förslaget.