Isabella Judy Garland = sant
FESTIVALAKTUELLA ARTISTEN: ”Hennes särpräglade utryck och nerv gick in i mitt hjärta”
STOCKHOLM
Sångerskan isabella Lundgren har höjts ovan regnbågen av kritiker – för både egna låtar och tolkningar. Nästa vecka börjar Stockholm Jazz Festival, där hon är en i ett pärlband av hyllade artister.
Som 18-åring åkte Isabella Lundgren till New York för att studera musik. Det slutade i destruktivt leverne och missbruk. Hon flyttade hem, blev nykter och har de tio senaste åren skaffat sig en obestridlig plats i den svenska jazzeliten.
Så här beskrev en kritiker hennes sångröst: ”En röst som har sett botten av glaset och toppen av världen”.
– Jag vet inte hur den landar i någon annan. Jag vet bara vad jag har för intentioner, att det ska vara ärligt och genomskinligt, okomplicerat, kärnfullt. Jag är lite purist som sångarna från Judy Garlands era. Det är inget sportigt, ingen uppvisning, jag sjunger på det sätt som tjänar berättelsen, känslan. Och det är oftast så enkelt som möjligt.
”Fick inte ihop det”
I somras skulle Isabellas musikaliska förebild, Judy Garland, ha fyllt hundra. En stor del av året har hon ägnat åt att hylla henne, vilket hon också ska göra på jazzfestivalen. Hon berättar att hon var sex eller kanske sju första gången hon såg Trollkarlen från Oz.
– Jag minns att jag förstod att hon var en flicka, fast när hon öppnade munnen fick jag inte ihop det jag såg med det jag hörde. Rösten var en livsvis gammal kvinnas, inte ett barns. Visst det kanske är en efterkonstruktion, men jag blev så berörd. Hennes särpräglade utryck och nerv gick in i mitt hjärta. Det här var något mer än någon som bara sjöng fint. Det var allvarligt och angeläget.
Jag blev falsk av att använda musiken på det sättet, att få applåder, bekräftelse.
Du har sagt att du känner en stark själslig kontakt med henne. Varför?
– Jag kände mig förstådd av henne. Kanske mer än av någon människa jag hade pratat med. Jag kände att även hon var en outsider, jag kände mig mindre ensam. När jag var liten fick jag verkligen anstränga mig för att försöka förstå andra människor och hur den här världen fungerar.
Din talang upptäcktes också väldigt tidigt. Kände du dig pressad?
– Jag kommer från en ”häv dig inte tös”-mentaliet i Värmland. Däremot blev det tydligt att något som var djupt heligt och personligt för mig kunde monetariseras: Jag kunde bli någon. Det klingade falskt och blev falskt. Jag blev falsk av att använda musiken på det sättet, att få applåder, bekräftelse…