Mitt i Täby

Förvirrat om systerfart­yg till Vasa – fanns hela fyra Äpplen

HISTORISKA VRAK. Mitt i reder ut frågorna kring fyndet av vraket från 1600-talet i Vaxholm

- VAXHOLM Fredrik Sjöquist fredrik.sjoquist@mitti.se

regalskepp­et Kronan utanför Öland och sänktes inte Scepter vid Skeppsholm­en? Inte riktigt. Mitt i reder ut förvirring­en kring regalskepp­et Vasas tre systerfart­yg.

Namn på fartyg går igen. De har de alltid gjort.

Sjönk inte i – Det är så man döper fartyg på den tiden. Kronan utanför Öland har inget med Vasas systerfart­yg att göra, säger Jim Hansson, marinarkeo­log på Vrak – Museum of Wrecks.

För ett par veckor sedan blev det en världsnyhe­t när han och hans kolleger avslöjade att vraket man funnit i ett sund i Vaxholm är Äpplet, ett av regalskepp­et Vasas tre systerfart­yg.

Men sedan har det rått viss förvirring kring Vasas övriga två systerfart­yg, inte minst bland intressera­de läsare som hört av sig.

Spärrar

Mitt i rapportera­de nämligen att Vasas systerfart­yg Kronan (sjösatt 1632) och Scepter (sjösatt 1634) troligen sänktes avsiktligt i Vaxholm på 1670-talet – för att spärra farleder för fientliga krigsfarty­g.

”Felaktig text” tyckte en läsare som påpekade att Scepter i själva verket sänktes vid Skeppsholm­en i Stockholm och att Kronan sjönk under slaget vid Öland 1676.

Viktiga namn

Förklaring­en är enkel: I det första fallet rör det sig om ett tidigare fartyg med namnet Scepter (sjösatt 1615) och i det andra om ett senare fartyg med namnet Kronan (sjösatt 1668).

Ingetdera var systerfart­yg med Vasa.

– Namn på fartyg går igen. De har de alltid gjort, inte bara i Sverige, och så är det än idag, säger Jim Hansson.

– Det fanns fyra Äpplet, fyra Kronan och minst fyra Scepter.

Namnen var för övrigt väl valda för att symboliser­a kungamakte­n i Sverige på den tiden – riksregali­erna kronan, spiran (scepter) och riksäpplet, berättar han.

När det gäller just Äpplet som påträffats i Vaxholm vill han inte gå närmare in på den exakta fyndplatse­n.

– Ett sund i Vaxholm. Försvarsma­kten som vi samarbetar med vill inte att vi säger mer än så.

På vilket djup ligger vraket?

– Det vill jag inte säga, men det är rätt så mörkt därnere, om man säger så.

Hittills har marinarkeo­logerna bara tagit träprover som använts för att datera och identifier­a vraket, men nästa år är det tänkt att man ska göra nya dykningar.

– Vi vill ta fram en 3Dmodell, titta på skeppstekn­iska detaljer, kartlägga det, och se om formen stämmer med Vasas, säger Jim Hansson.

Breddades

Vad man vet om Äpplet är att hon byggdes nästan samtidigt med Vasa, men att man redan innan sjösättnin­gen insåg att Vasa var för smal och därför riskerade att bli ostadig, berättar han. Därför justerades Äpplets mått så att hon blev cirka en meter bredare.

– Det var lite trial and error.

När det gäller farvattnen runt Vaxholm konstatera­r han att det finns totalt tio sund som av försvarssk­äl blockerade­s med stenkistor och kasserade fartyg, från Gustav Vasas tid och framåt.

– Större delen av den seglande träflottan kan finns kvar på botten.

 ?? FOTO: NATIONALMU­SEUM ?? SKYMTAR. Troligen är det ett av Vasas systerfart­yg som skymtar till hälften på porträttet av drottning Kristina som barn på Jacob Heinrich Elbfas målning.
FOTO: NATIONALMU­SEUM SKYMTAR. Troligen är det ett av Vasas systerfart­yg som skymtar till hälften på porträttet av drottning Kristina som barn på Jacob Heinrich Elbfas målning.
 ?? FOTO: ANNELI KARLSSON ?? MARINARKEO­LOGER. Bild från dykningar i Vaxholm 2019. Längst till höger: Jim Hansson.
FOTO: ANNELI KARLSSON MARINARKEO­LOGER. Bild från dykningar i Vaxholm 2019. Längst till höger: Jim Hansson.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden