Vårdcentraler ska rädda vården – korta köerna och ge rådgivning
Det är vårdcentralerna som ska få snurr på vården i Region Stockholm: minska köerna på akutmottagningarna, korta väntetiderna till sjukvårdsrådgivning på 1177 och se till så att färre multisjuka personer behöver sjukhusvård.
STOCKHOLM
Så ska det bli enligt regionens nya mittenstyre, som består av S, C och MP med stöd av Vänsterpartiet.
Det handlar främst om att det ska bli lättare att få hjälp på sin vårdcentral, vilket ska göra att färre behöver söka akut.
– Invånarna måste få tillbaka förtroendet för att de kan vända sig till vårdcentralen. Det ska finnas kapacitet att erbjuda vård direkt när det behövs, säger Christine Lorne (C) primärvårdsregionråd.
Hon är ambulanssjuksköterska och berättar att ambulans ofta kallas till personer som inte kunnat få en tid på vårdcentralen, eller inte ens tyckt att det varit lönt att försöka, och där läget blivit akut.
– Så kan vi inte ha det.
Fler specialistläkare
Den onda cirkeln med alltför få specialister i allmänmedicin, och vårdcentraler som inte har råd att anställa fler, ska brytas.
– Vi satsar 40 miljoner kronor extra på att erbjuda utbildningsplatser för AT och ST-läkare, och nästa år får vårdcentralerna 323 miljoner kronor mer, säger hon.
Målet är att primärvården ska få ta en fjärdedel av sjukvårdsbudgeten, mot nuvarande 17 procent. Vårdcentraler med många äldre/ vårdkrävande patienter ska få mer resurser.
Sammantaget ska det locka fler att arbeta i primärvården, tror Christine Lorne.
Sara Heidari, verksamhetschef vid Husläkarmottagningen Täby centrum, menar dock att det är för lite pengar:
– Höjningen motsvarar inte det utökade uppdraget och de krav som ställs på oss, säger hon.
Hon tycker att det är bra att det satsas på primärvården, men menar att uppdraget utökats i många år utan att mer resurser skjutits till.
Ny nämnd
Den särskilda primärvårdsnämnd som mittenkoalitionen skapat har mycket att ta tag i.
En handlingsplan för 1 100 patienter/läkare ska tas fram och det ska utredas var det saknas vårdgivare och där mottagningar behöver öppnas.
Vårdcentralerna ska också få ett geografiskt områdesansvar med passiv listning.
– Det har lite illvilligt tolkats som ett hot mot valfriheten, men det handlar om att vårdcentralerna ska veta om att de här patienterna finns, och att de kan behöva få vård, säger Christine Lorne.
Sara Heidari tycker att det är bra:
– Vi ser det som positivt att även olistade hör till en vårdcentral, men det fria vårdvalet är viktigt att behålla.
Höjningen motsvarar inte det utökade uppdraget.
Pengarna räcker inte
Och när det gäller sjukvårdsrådgivning menar hon att det är något de redan gör.
– Alla våra sjuksköterskor sitter i två timmar varje morgon och tar emot samtal. Det kan bli 120 samtal en måndagsmorgon. Vi har samma beslutstöd för hänvisning som sjukvårdsrådgivningen.