UTVECKLAS VI FORTFARANDE?
Har kultur och teknik satt punkt för människans evolution – eller förändras vi fortfarande?
Alla vi människor som lever på jorden idag kan spåra vårt ursprung till en kvinna som levde i Östafrika för runt 200 000 år sedan och vars dna fortfarande finns i alla våra celler. På den tiden var den mänskliga befolkningen liten och hennes ättlingar är de enda som lever idag. Ättlingarna spred sig över kontinenten för 100 000 år sedan och bredde så småningom ut sig i vågor över hela klotet. Forskarna vet att mänsklighetens mor var kvinnan som kallas mitokondrie-Eva.
Vi människor har visserligen spritt oss till alla världens hörn, men de genetiska skillnaderna mellan oss är överraskande små. Det finns inga tydliga skillnader mellan människor med ursprung på olika kontinenter. Faktum är att det är större genetiska skillnader mellan olika underarter av schimpans. Den genetiska likheten har fått vissa att fråga sig om vår art har slutat utvecklas.
Evolutionen är beroende av några nyckelfaktorer. I varje generation föds så många individer att inte alla kan klara sig. Det finns skillnader mellan dessa individer, den så kallade fenotypiska variationen. Skillnaderna beror på gener eller genotyper, som är ärftliga och kan överföras från en generation till nästa. Vissa egenskaper är bättre anpassade till de aktuella omgivningarna än andra. Individer som har dessa egenskaper har bättre förutsättningar att överleva och fortplanta sig, och på så sätt förs de egenskaperna vidare till nästa generation.
Nya egenskaper kommer in i populationen på i huvudsak tre sätt. Det mest kända är genom mutation. När spermier eller ägg bildas kopieras deras dna av celler i fortplantningsorganen. Processen är aldrig felfri, utan varje gång smyger små avvikelser sig in i den genetiska koden, och dessa överförs till nästa generation. Förändringarna gör i de flesta fall varken nytta eller skada. Mutationerna är ofta stumma (de har ingen effekt) eller neutrala (de gör något, men