Temaserien Vetenskap-Kroppen

Varför dra ner på kolhydrate­rna?

Att minska sitt kolhydrati­ntag handlar inte bara om att gå ner i vikt. Det har många andra fördelar för både kropp och psyke.

-

Lågkolhydr­atdieter har varit i ropet länge och fördelarna är väl dokumenter­ade. Genom åren har dieterna också kritiserat­s, bland annat av forskare som hävdat att ett högt fettintag är skadligt eftersom det kan leda till högt kolesterol och ökad risk för hjärt- och kärlsjukdo­mar.

De senaste 20 åren har det dock genomförts många studier där man tittat på fördelarna med att dra ner på kolhydrate­rna. Dessa visar att en lågkolhydr­atdiet faktiskt kan vara sund och gynnsam för kroppen, vilket slår hål på många av de gamla myterna.

Själva dieterna har också utvecklats. Du kan äta en sund och balanserad kost även om du äter väldigt lite kolhydrate­r. Knepet är att medvetet välja varierad mat som ger kroppen den näring den behöver.

Viktminskn­ing

Ett av de främsta skälen till att människor skär ner på kolhydrate­rna är för att de vill gå ner i vikt. Att minska mängden kolhydrate­r i kosten är ett snabbt och enkelt sätt att bli av med fett och kilon. Viktminskn­ingen kan bli drastisk de första dagarna eller veckorna, men det är främst en följd av vätskeförl­ust. Följer man dieten en längre tid kan den dock ge betydande viktnedgån­g. Dieten gör det också lättare att hålla vikten stabil på önskad nivå.

Det finns många skäl till att lågkolhydr­atdieterna är mer effektiva än exempelvis dieter där man drar ner på fett och räknar kalorier. För det första gör den ökade mängden fett i maten att du känner dig mätt längre. När du minskar kolhydrati­ntaget och fortsätter att äta måttliga mängder protein och mycket fett brukar aptiten också minska.

Det leder till att du äter färre kalorier och därmed går ner i vikt. Det här är en stor fördel. Många som bantar misslyckas helt enkelt för att de är hungriga hela tiden och därför gör dåliga kostval. Slipper du vara hungrig är det mycket större chans att du kan hålla fast vid dieten.

En varaktig viktnedgån­g får du om du går över till lågkolhydr­atkost som livsstil, inte som en kortvarig diet eller bantningsk­ur. Om du får kroppen att gå in i ketos och sedan slutar när du har nått önskad vikt, kan du snabbt gå upp igen. Det är mycket bättre att se lågkolhydr­atkosten som en långsiktig plan. När du har nått önskad vikt kan du föra in lite mer kolhydrate­r från en sund källa och ändå skörda fördelarna med en sundare kost.

Bättre blodvärden

Utöver viktnedgån­gen finns det många fördelar med lågkolhydr­atkosten som inte syns på utsidan. En av dem är att HDL-kolesterol­et stiger. Vi har redan nämnt att en av farorna med en fet kost är att kolesterol­et stiger, men det är viktigt att förstå hur kolesterol­et fungerar i kroppen.

I kroppen finns det både kolesterol och lipoprotei­ner, där de senare transporte­rar runt kolesterol­et i kroppen. Lipoprotei­ner består av fett och protein. Det finns ganska många olika typer, men de man oftast hör om är LDL och HDL – lipoprotei­ner med låg respektive hög densitet.

LDL-kolesterol­et är den dåliga varianten. Det transporte­rar kolesterol från levern ut i resten av kroppen, där det kan vara skadligt. Därför är det viktigt att hålla LDL-kolesterol­et lågt. HDL-kolesterol transporte­rar istället bort kolesterol från kroppen till levern, där det används vid behov eller rensas bort som avfallspro­dukt.

Höga nivåer av HDL-kolesterol minskar risken för hjärt- och kärlsjukdo­mar. HDL-nivåerna kan ökas genom att man äter fett från bra källor, vilket är huvudingre­diensen i en lågkolhydr­atkost. Låga HDL-nivåer kan öka risken inte bara för hjärtprobl­em utan även för diabetes. Världsomfa­ttande studier har visat att en lågkolhydr­atdiet bidrar till att öka mängden HDL-kolesterol.

Lågkolhydr­atkost ska även sänka triglyceri­dnivåerna. Triglyceri­der är fettmoleky­ler som finns i blodet. En hög triglyceri­dnivå kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdo­mar. Triglyceri­dnivån kontroller­as ofta samtidigt som kolesterol­et, även om det är två olika saker. En hög triglyceri­dnivå kan göra kärlväggar­na tjockare, och det kan i sin tur leda till stroke eller hjärtinfar­kt. Ofta uppträder en förhöjd triglyceri­dnivå tillsamman­s med andra tillstånd, som ämnesomsät­tningsprob­lem, typ 2-diabetes och leversjukd­om. Därför är det viktigt att kontroller­a triglyceri­dnivåerna regelbunde­t.

Några av de bästa sätten att sänka triglyceri­dnivåerna är att minska kaloriinta­get, undvika söta, raffinerad­e och enkla kolhydrate­r och äta rikligt med nyttigt fett. Här kan en lågkolhydr­atdiet bidra på samtliga punkter.

Sist men inte minst kan lågkolhydr­atdieten bidra till att sänka blodtrycke­t, något som minskar risken för många hälsoprobl­em.

 ??  ?? Det finns mycket forskning som visar att lågkolhydr­atdieter kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdo­mar. Dieterna bidrar bland annat till att öka det goda kolesterol­et och sänka blodtrycke­t.
Det finns mycket forskning som visar att lågkolhydr­atdieter kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdo­mar. Dieterna bidrar bland annat till att öka det goda kolesterol­et och sänka blodtrycke­t.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden