Vad är cancer?

Det första steget till ett botemedel är att förstå exakt vad det är vi kämpar mot.

Människokroppen består av cirka 37,2 biljoner celler och varje cell innehåller en komplett kopia av ditt dna. Människans dna består av 23 par kromosomer och 21 000 gener, gener som består av kombinationer av fyra kemiska bokstäver: A, C, G och T.

En komplett dnasekvens innehåller cirka tre miljarder bokstäver och generna är indelade i ”ord” på tre bokstäver som kallas kodoner. Varje ord översätts till ett molekylärt block som kallas aminosyra. När generna läses i turordning visar orden i genen hur ett protein ska byggas. Proteiner är livsnödvändiga för cellens funktioner – de behövs exempelvis för att producera energi, bestämma när cellen ska dela sig och att kommunicera med andra celler. I en cancercell skadas viktiga gener, vilket medför att proteiner och dess funktioner förändras.

Det krävs många genetiska avvikelser för att en frisk cell ska bli en cancercell. Dessa abnormiteter brukar byggas upp med tiden. Vissa människor ärver genetiska avvikelser från sina föräldrar, men oftast uppstår de av att vi blir äldre. Solning, alkohol, strålning och rökning kan till exempel skada vår genetiska kod, men en hälsosam livsstil är ingen garanti mot genetiska avvikelser.

Cellerna delar sig för att kunna växa och repareras, de kopierar sig själva för att ersätta gamla celler eller för att läka sår och skador. För att göra detta måste en cell först kopiera alla tre miljarder bokstäver i dna:t, och att göra det utan ett enda misstag är nästintill omöjligt. Den kopierade koden kontrolleras och avvikelser korrigeras vanligtvis innan cellen delar sig. Ibland slinker celler med avvikelser igenom och de börjar växa över tid.

Precis som felskrivningar i en bok gör orden oläsliga, gör en förändring i den genetiska kodens bokstavskombination det svårt för cellen att förstå sina gener. Om bokstäver ändras, raderas, läggs till eller flyttas kan det leda till att de genetiska ordens betydelse ändras helt. Det kommer i sin tur att ändra proteinerna som tillverkas i cellen.

Inbyggda säkerhetsmekanismer brukar se till att en cell förstör sig själv om den har för många genetiska defekter. Då kan en ny och frisk cell ta över. Ibland slinker skadade celler igenom säkerhetsnätet, de reparerar inte sig själva och ignorerar signalen om att dö.

Cancerceller har ofta fel i de två gener som kallas onkogener och tumörsuppressorgener. Onkogener har i uppgift att signalera till friska celler att dela sig, att hjälpa dem att växa och att reparera skador och sår, men mutationer orsakade av cancer kan göra att de är aktiva konstant. Tumörsuppressorgener signalerar åt cellerna att sluta dela sig när tillväxten eller reparationen är färdig. Fel i dessa gener kan göra att signalerna stängs av och leder till att de skadade cellerna fortsätter att dela sig och till slut blir till en tumör.

När säkerhetssystemet är avstängt och cellerna inte får någon signal om att sluta dela sig fortsätter cancercellerna att göra kopior av sig själva med fel i den genetiska koden. Det leder till en snabb darwinistisk utveckling. Precis som vilda djur har genetiska egenskaper som gör att de vill reproducera, har cancercellen en liknande egenskap som gör att de har större chans att överleva.

Cancercellerna glömmer sin egentliga uppgift och utvecklar nya färdigheter. De utvecklar egenskaper som gör att de kan gömma sig från immunsystemet, överleva på mindre syre och till och med undvika cellgiftsbehandlingar. Det farligaste är om de lyckas förflytta sig i kroppen och sprida sig till andra ställen. De kan utveckla nya tumörer på andra ställen i kroppen via blodomloppet och lymfsystemet. Men ju mer vi lär oss om hur cancer fungerar, desto bättre blir vi på att behandla sjukdomen.