300 HÅLLER FÖRENINGAR RENT I JÄRVA
Varje veckoslut finns föreningar ute i Järva och städar i bostadskvarter, parker och grönområden. Den här helgen var 52 föreningar ute och städade. Mer än 300 föreningar deltar i projektet ”Järva rent och snyggt”.
Burhan Yildiz, projektledare i Spånga-Tensta, är organisatören bakom ”Järva rent och snyggt”. Han har arbetat i Tensta sedan 1988, och 2002 blev han Agenda 21-samordnare. ”Det var då jag började med miljötänket”, säger han.
– På den tiden var det en massa skräp i Tensta. Det var till och med inslag på TV om hur skräpigt det var här. Vi funderade, vad kan vi göra? Vi bestämde oss för att förändra attityderna, komma åt handen som slänger soporna.
De började med att undersöka var någonstans i stadsdelen det var mest skräp och ringade in sju områden. De kollade om det fanns några aktiva föreningar i området och frågade om de ville vara med. En förening skulle ansvara för ett område och plocka skräp en gång var fjortonde dag under sommarmånaderna.
– Vi såg att arbetet gav resultat, säger Burhan Yildiz, så nämnden ville att även Hjulsta skulle ingå. Folk blev mycket nöjda och de ville att vi skulle städa runt Spånga IP och delar av Bromsten också. Sedan kom Rinkeby – och så har det fortsatt.
Det som började med sju områden och sju föreningar i Tensta, är idag 81 områden som städas i Rinkeby, Husby, Kista, Akalla och Spånga-Tensta, som även inkluderar Hjulsta. Den här verksamheten ersätter inte den ordinarie renhållningen, utan är ”grädde på moset”, som Burhan Yildiz säger. Denna städning är utöver den vanliga.
Intresset från föreningarna att delta är så stort idag att områdena inte räcker till. Burhan Yildiz har därför de- lat upp veckorna mellan april och oktober i tre tioveckorspass. Varje förening får fem städdagar var, under tio veckor. De får sopsäckar och plocktänger och de måste städa samma dag varje gång.
– Vi synar områdena, säger Burhan Yildiz, för att se att allt sköts ordentligt. De ska dessutom fylla i en checklista och lämna sopsäckarna på ett bestämt ställe.
För det får föreningen en summa i ersättning, som sätts in på föreningens konto.
– Bara godkända föreningar med organisationsnummer från skatteverket och eget föreningskonto får delta. Alla utbetalningar sköts av förvaltningen, inga kontanter finns någonstans.
De föreningar som blir över, och inte får något städområde, får möjlighet att genomföra kurser istället. Det finns två utbildningar, som varje förening får skicka två svensktalande personer till, där de utbildas till cirkelledare. Den ena kursen handlar om miljö; klimatet, om källsortering och energi, och hålls av Miljöförvaltningen, Fortum, Stockholm Vatten och Burhan Yildiz själv.
Den andra utbildningen är en ”bo-skola” och leds av en jurist från ett bostadsföretag, polisen, brandkåren och en BRÅ-samordnare. Där reder man ut vad som är ett förstahandskontrakt, att hyra i andra hand, vad man får ha på balkongen, om allemansrätten och hur man ska agera vid en brand, med mera.
– De utbildade cirkelledarna är sedan rustade att hålla egna utbildningar på sina modersmål i sina föreningar. För en korrekt genomförd kurs, sammanlagt tio träffar, utgår en viss ersättning. Föreningarna, som regelbundet städar sina områden, stöter på sopor av alla sorter. ”Det kan vara ett oxhuvud, en vapengömma, kemikalier. Ja, du kan inte föreställa dig.” Ibland hittar de boplatser, aktuella eller övergivna, men alltid otillåtna.
– Det kan vara så mycket sopor, att det krävs en lastbil för att forsla bort. Men det sysslar inte vi med, utan vi rapporterar det vidare till Trafikkontorets driftcentral. Det här projektet handlar egentligen inte om renhållning, säger Burhan Yildiz, utan om att förändra attityder.
Vi bestämde oss för att förändra attityderna, komma åt handen som slänger soporna.