Bojan åter till början
– Kommer han härifrån?
Maisha Khan och Arina Rahen sitter i en av Filmstadens biosalonger i Kista och väntar på Bojan Djordjics föredrag. Han var först ut i Löparakademins föreläsningsserie ”Think Big”.
Maisha och Arina går i nian i Akallaskolan. De är med i löparprogrammet, en del av Löparakademin, och de springer organiserat två gånger i veckan. Till föreläsningen blev de och hela gruppen inbjudna. Salongen är fullsatt och många är ungdomar.
–Jag visste att han varit fotbollsspelare, säger Maisha, men inte att han kom från Kista.
Jo, Bojan Djordjic, växte upp i Husby och Kista. Nu är han en av alla föreläsare som ska inspirera unga människor att ”tänka stort”.
– Det känns lite speciellt att vara tillbaka i Kista, säger han. Jag brukar aldrig vara nervös, men i dag är jag det.
Och så berättar han sitt livs historia, om hur han och hans familj flydde från kriget i det forna Jugoslavien och kom till Sverige 1992. Bojan var tio år.
– Vi kom till Husby, Bergengatan 4, och livet började om på nytt. Utanför huset fanns en grusplan där ungarna spelade fotboll.
Till en början fick inte Bojan vara med, utan satt bredvid och tittade på.
– Men jag var bra, så fotbollen gav mig en plats. Annars var jag mest med syrran. Vi hade inga pengar, inga mobiler och inget instagram.
– Du sitter i teve, säger folk, men de vet inte vilka skor jag har gått i. Det har inte varit enkelt, det är inte enkelt, ni måste kämpa.
Lyssna på en som vuxit upp i en förort. Vi måste hjälpa varandra, inte sprida hat.
Bojan Djordic berättar om sin spelarkarriär, från grusplanen i Husby till Vasalunds andralag, vidare till BP där han var yngste spelaren någonsin som debuterade i A-laget. Han hade rykte om sig att prata mycket och hade synpunkter på det mesta.
– Ja, jag var besvärlig, det är sant, men många gånger behövde jag bara en kram.
Bojan berättar om dagen då telefonen ringde hemma i Kista. Hans mamma trodde
att någon ringt fel och lade på. ”Han sade att han hette Alex Ferguson”, sa hon. Men det var just han, Manchester Uniteds världsberömde tränare. Bojan Djordjic fick ett ungdomskontrakt och flyttade till England.
– Jag var kung i Kista innan jag reste iväg. Men sedan blev det tufft, jag mådde dåligt och tänkte åka hem. Under de första sex månaderna fick jag inte spela.
Men det vände. År 2000 blev han utsedd till bäste spelare i Manchester Uniteds ungdomsakademi och debuterade i Premier League som 19-åring.
Sedan började eländet. Skadorna avlöste varandra. Bojan återvände hem för rehabilitering.
– Jag hade ångest och var deprimerad. Man ska inte vara rädd för känslor, man kan inte vara hård hela tiden. Under den här tiden förstod jag också vilka som var mina riktiga vänner.
Han kom till AIK, men skadorna fortsatte. Rehab igen i nio månader.
– Jag har alltid hatat att träna, men den här gången gjorde jag varje övning exakt så många gånger som de sagt åt mig. Det var min sista chans att spela fotboll igen.
Han tog chansen och han fick den. 2009 vann han Allsvenskan, Svenska Cupen och Supercupen med AIK. Efter karriären har Bojan börjat träna Kista Galaxy och Rinkeby United.
– Jag representerar de här områdena, vare sig ni vill eller inte. Jag tycker ni kan vara stolta över det. För det är inte omöjligt att lyckas, även om jag trodde det länge. Jag har en röst och den vill jag använda så att ni ska få det bättre än vad jag hade.