Så kan ungdomar få en egen bostad
LÖSNING. Priser som går i höjden, bolånetak och tuffa amorteringskrav stoppar unga på bostadsmarknaden. Men nya regler skulle kunna öppna dörren till en egen bostad.
Sista veckoslutet i augusti brukar bjuda på höstens största visningshelg. Frågan är var köpare och säljare ska förvänta sig att priserna tar vägen när bostadsmarknaden nu återstartar efter sommaren.
Det senaste året har vi sett en närmast explosionsartad uppgång trots – eller kanske på grund av – pandemin.
”Rekordbilligt att köpa”
Det menar SBAB:s chefsekonom Robert Boije som trots rekordpriserna slår fast att det – bara sett till räntekostnaderna – aldrig varit så billigt att köpa en bostad som nu.
– Det är rekordbilligt att köpa såtillvida att räntorna är väldigt låga i förhållande till tidigare och då är det klart att bostadspriserna sticker upp. Tittar man på hushållens boendeutgifter som andel av inkomsten så är de inte högre i dag än tidigare, säger han. Ovanpå de extremt låga räntorna har en rad pandemieffekter pressat upp priserna ytterligare. Det menar både Robert Boije och Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.
Historisk uppgång
Trots en ekonomisk kris har många bostadsägare kommit lindrigt undan. De har haft kvar sina jobb, fondsparare har sett pengarna växa kraftigt och löner har lagts på hög när restriktioner satt stopp för resor, nöjen och minskat annan konsumtion.
Samtidigt har många varit hemma mer och därför prioriterat att hosta upp större summor för fler kvadrat. Efterfrågan har alltså ökat medan utbudet av större bostäder har minskat, eftersom både villaägare och ägare av mer rymliga lägenheter har velat bo kvar.
Det här har skapat en historisk boprisuppgång som experterna nu spår är över.
Inbromsning väntar
Både Robert Boije och Annika Winsth tror att marknaden går in en lugnare fas. Sjunkande priser i juli är ett första tecken. Återinfört amorteringskrav kan också dämpa prisutvecklingen. Men att hushållen nu vill lägga pengar även på annat än sitt boende när restriktioner lyfts kommer spela roll, menar Annika Winsth.
– Min bedömning är att bostadspriserna stiger även i höst och under nästa år, men i långsammare tak. När vi väl får möjlighet att göra det vi har längtat efter under pandemin ställer vi om
Det här prisrallyt är inte hälsosamt.
till annan konsumtion, säger Annika Winsth.
Robert Boijes analys är däremot att även en begränsad tillbakagång till gamla konsumtionsmönster kan leda till en viss nedgång.
– Det finns helt klart en risk för att vi har en coronabubbla som riskerar att spricka. Även om folk delvis fortsätter jobba hemifrån och bara väljer bort en del resor, så kan vi komma att få ett visst boprisfall av mer normala konsumtionsmönster. Men jag tror inte på någon större dramatik om det skulle hända, utan på ett prisfall på kanske maximalt tio procent, i linje med det vi hade under hösten 2017, säger Robert Boije.
Tror på höjda räntor
Utöver pandemieffekterna kommer den stora gamechangern på sikt vara räntorna. Det menar både de två ekonomerna och finansanalytikern Peter Malmqvist. Han anser att Riksbanken måste börja höja räntorna.
– Det här prisrallyt är inte hälsosamt. Jag tror att vi kommer få nya signaler om räntan från Riksbanken och centralbankerna under hösten eller det närmaste året, säger Peter Malmqvist.
Risker med krispolitik
När räntorna väl börjar ticka upp, enligt Peter Malmqvist bedömning först framåt nästa höst, får man räkna med att köparna snabbt ändrar sitt beteende.
– Jag tycker att det är extremt riskfyllt med bostäder det kommande året. Inom en tvåårsperiod kommer vi att få se bostadspriser som gått ner räknat med runt 20 procent från den nivån de är på då, säger Peter Malmqvist.
Men riskerna med att fortsätta att föra en expansiv penningpolitik med låga räntor och extrema stimulanser är stora, särskilt när politikerna öser på med stödpaket, menar Annika Winsth.
– Att fortsätta föra en krispolitik när svensk ekonomi rusar och bostadspriserna skenar oroar mig. Risken är att vi skapar obalanser och bubblor i ekonomin. Det hade varit bra om Riksbanken redan nu signalerade att stimulanser och därmed räntor inte ska förväntas ligga kvar på dagens låga nivåer under flera år framöver, säger hon.
Att fortsätta föra en krispolitik när svensk ekonomi rusar och bostadspriserna skenar oroar mig.