85 Ope­ra­tion: Mindcri­me

Qu­e­ens­rÿche

Topp 100 - Tidernas basta rockalbum - - Innehåll -

Det här först­klas­si­ga kon­cep­tal­bu­met be­rät­tar histo­ri­en om ett ge­ni, en knar­ka­re, en gat­flic­ka och de­ras främ­ling­skap in­för 1980-ta­lets sam­häl­le. Mas­sor av på­lag­da gi­tar­rer, ope­ra­lik sång och Mi­chael Ka­mens or­kest­re­ring ger det he­la en stor­sla­gen och episk käns­la. Men det här är ett säll­synt vidun­der. Ett he­a­vy me­tal-al­bum från1980-ta­let som sät­ter lå­ten – el­ler sna­ra­re be­rät­tel­sen – i det främs­ta rum­met och lå­ter allt an­nat kom­ma i and­ra hand.

”Att ska­pa ett full­ska­ligt kon­cep­tal­bum an­sågs va­ra ett ra­di­kalt grepp att ta till”, minns trum­mi­sen Scott Roc­ken­fi­eld, ”men vi har ald­rig va­rit kän­da som ett band som föl­jer med ström­men.” Fak­tum är att idén till det som skul­le bli Ope­ra­tion: Mindcri­me dök upp hos sång­a­ren Ge­off Ta­te gans­ka ovän­tat. Vid den här ti­den bod­de han i Ka­na­da och ha­de kon­takt med med­lem­mar i en po­li­tisk ak­ti­vist­grupp.

”Jag var in­te med i de­ras or­ga­ni­sa­tion, men jag var ny­fi­ken på vad de syss­la­de med”, be­rät­tar han. Han ar­be­ta­de en­sam fram den grund­läg­gan­de be­rät­tel­sen till det som se­na­re skul­le be­skri­vas som ett ”te­maal­bum om ma­ni­pu­la­tion ge­nom dro­ger och me­dia” och pre­sen­te­ra­de den se­dan för res­ten av ban­det. Men gi­tar­ris­ten Chris Degar­mo var den en­da med­lem­men som de­la­de sång­a­rens en­tu­si­asm och Ta­te blev tvung­en att över­ty­ga de öv­ri­ga tre med­lem­mar­na en ef­ter en.

Bland de förs­ta lå­tar­na som skrevs var Ey­es Of A Strang­er och The Mis­sion me­dan öpp­nings­spå­ret – det mi­li­tärin­spi­re­ra­de strids­ro­pet Anar­chy X – ha­de ut­veck­lats från en idé som ha­de va­rit ak­tu­ell för Rage For Or­der men över­gi­vits. Sak­ta men sä­kert föll kon­cep­tets bi­tar på plats. Be­rät­tel­sens hu­vud­ka­rak­tär var Nik­ki, en poj­ke som väx­er upp en­sam på ga­tan blir bit­ter och bör­jar med he­ro­in. Då dy­ker den ond­ske­ful­le Dr X upp och an­vän­der sin unge skydds­lings ils­ka för si­na eg­na re­vo­lu­tio­nä­ra syf­ten. Han förmår Nik­ki att dö­da sta­dens po­li­tis­ka och re­li­giö­sa le­da­re.

Sis­ter Ma­ry, en fö­re det­ta pro­sti­tu­e­rad som har bli­vit nun­na, an­slu­ter sig till histo­ri­en. Hon har an­li­tats av Dr X för att ut­gö­ra Nik­kis sam­ve­te och ska där­i­ge­nom få ho­nom att fort­sät­ta med dö­dan­det. Nik­ki och Ma­ry blir ound­vik­li­gen för­äls­ka­de. Men när Dr X in­ser att Ma­rys an­vänd­bar­het är för­bru­kad be­ord­rar han Nik­ki att dö­da hen­ne.

Be­rät­tel­sens slut är öp­pet och Qu­e­ens­rÿche över­läm­nar till lyss­na­ren att dra si­na eg­na slut­sat­ser. Men ban­det ger oss någ­ra sista led­trå­dar. Nik­ki väg­rar att dö­da Ma­ry. Han hit­tar hen­ne hängd i sitt ro­sen­band. Vid det här la­get har Nik­ki ta­gits in på sjuk­hus där han för­va­ras un­der sträng be­vak­ning sam­ti­digt som han för­sö­ker sam­man­fo­ga pus­sel­bi­tar­na i sitt dim­mi­ga min­ne. Dö­da­de han verk­li­gen Sis­ter Ma­ry el­ler för­måd­de Dr X nå­gon an­nan att gö­ra det? För att kom­pli­ce­ra sa­ker och ting yt­ter­li­ga­re har Qu­e­ens­rÿche valt att be­rät­ta histo­ri­en ge­nom åter­blic­kar. Nik­ki in­le­der med den dra­ma­tis­ka fra­sen: ” I re­mem­ber now …”

”Ge­off vil­le skri­va om sam­häl­lets mo­ra­lis­ka upp­lös­ning”, för­kla­rar gi­tar­ris­ten Mi­chael

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.