Topp 100 - Tidernas basta rockalbum
17 Master Of Puppets
Metallica
Den tyngsta skivan av de 20 i topp är den som förvandlade Metallica från att vara kultförklarade thrashhjältar till att bli en ledande kraft inom heavy metal-rörelsen. De är tveklöst sin generations viktigaste band inom genren.
Master Of Puppets är bandets tredje skiva och anses inte bara vara en heavy metalklassiker, somliga anser att det är Metallicas bästa skiva någonsin. Det var den första skiva Metallica gav ut i USA på ett större skivbolag, nämligen Elektra (de låg fortfarande på Music For Nations i Europa) och det var den sista med basisten Cliff Burton som dog i en trafikolycka i Sverige under den påföljande turnén.
Det går knappt att överskatta hur viktig skivan var inte bara för Metallica, utan för metal generellt. Mark Tremonti från bandet Alter Brides: ”När jag hörde de första takterna av Battery blev jag helt bortblåst. Hela albumet gjorde att jag blev ett fan. Jag gillade att det var så tungt och brutalt på vissa ställen, men så vackert på andra. Och jag älskade de rena, plockade gitarrkompen som var klassiskt influerade och som följdes av tunga, distade gitarrer i refrängerna. Det var som en heavy metalconcerto, nästan som om Bach hade kommit tillbaka och hjälpt ett metalband att göra en fantastisk skiva.” (Faktum är att basarrangemanget som Burton spelar på introt till Damage Inc. är inspirerat av Bach-stycket Kom, .)
Eftersom Master Of Puppets här presenteras i sällskap med Bowie, The Beatles och Led Zeppelin är det uppenbart att den mäktiga Battery, majestätiska Master Of Puppets, pyrande Welcome Home (Sanitarium), vackra och atmosfäriska Orion, samt den grymma Damage, Inc. inte har tappat i kraft ett jota med tiden. Skivan behandlar teman som manipulation och kontroll, vilket Metallica skildrar mästerligt. Musiken levereras med makalös kraft, dynamik och känsla.
Master Of Puppets är den första av bandets skivor där medlemmarna själva hade skrivit alla musik. De skrev, repade och spelade in demos i ett garage på 132 Carlson Boulevard under våren och sommaren 1985. De presenterade de färdigarrangerade låtarna för producenten Flemming Rasmussen innan de tog plats i studion Sweet Silence i Köpenhamn sent i augusti samma år. Efter utgivningen skrev den brittiska musiktidningen Sounds att skivan var inte mindre än ”en milstolpe i den inspelade musikens historia”.
Strukturmässigt påminde Master Of Puppets om bandets förra skiva, Ride The Lightning, men Metallicas idéer var mer uvecklade nu och deras självförtroende var starkare. På sätt och vis var Ride The Lightning ett djärvare album, ett oförskräckt stilistiskt språng från debuten Kill ’Em All, men där fanns den genomskinligt kommersiella Escape, en låt som bandet kom att ogilla så mycket att de inte spelade den live under tre decennier. Master Of Puppets är däremot en