NÄS­TA STOPP: SE­ATT­LE

Ste­ve O’bri­en ser på den and­ra (ja, and­ra) spi­noff-se­ri­en till Skål – fan­tas­tis­ka Fra­si­er.

Topp 100 TV-serier (Sweden) - - Skål -

Man kan lugnt sä­ga att folk inte sat­te sär­skilt högt hopp till Fra­si­er 1994. Även om den obe­räk­ne­li­ga psy­ki­a­tri­kern från Skål var en folk­kär fi­gur me­na­de de fles­ta i me­dia att den var så gott som dömd att miss­lyc­kas.

Skål ha­de lett till en spi­noff en gång ti­di­ga­re med The Tor­tel­lis från 1987 där man möt­te Car­las slap­pa ex och hans ar­be­tar­klass­fa­milj. Den va­ra­de ba­ra i 13 trå­ki­ga av­snitt in­nan den drogs in, så var­för skul­le Fra­si­er bli an­norlun­da? Ja, för att Fra­si­er är så an­norlun­da. Se­ri­en flyt­ta­de ho­nom från Boston, släng­de ut frun och hans barn och mat­cha­de ho­nom med en dys­funk­tio­nell fa­milj och ett nytt jobb som ra­di­opra­ta­re.

Ett pro­blem med Fra­si­er var att den stäm­de då­ligt med många av de­tal­jer­na i Fra­si­ers fa­mil­je­liv som ha­de eta­ble­rats i Skål. Där be­rät­ta­de Fra­si­er att han var det en­da bar­net och vid ett till­fäl­le re­fe­re­ra­de han till sin pap­pa som en nu död ”er­känd ve­ten­skaps­man”. Med hjälp av li­te lis­tig om­skriv­ning lös­tes des­sa pro­blem (han för­kla­rar helt en­kelt att han ha­de brå­kat med sin pap­pa och hit­ta­de på he­la histo­ri­en). Så – dr Fra­si­er Cra­ne bor med sin le­van­de pap­pa, fö­re det­ta po­lis, och sin bror, den snob­bi­ga, un­der­ba­ra och pe­dan­tis­ka Ni­les som ock­så är psy­ki­a­tri­ker.

Även om se­ri­en ver­ka­de vi­su­ellt och ryt­miskt bli helt an­norlun­da än Skål var den inte rädd för att fria till publi­ken ge­nom att ploc­ka in mo­der­se­ri­ens ka­rak­tä­rer. Sam Ma­lo­ne dy­ker upp i 16:e av­snit­tet av and­ra sä­song­en och ett år se­na­re ser vi Di­a­ne Cham­bers pro­mo­ta en upp­sätt­ning från si­na år på Che­ers. I ”The Show Whe­re Woody Shows Up” kom­mer Woody Boyd in för en no­stal­gisk prat­stund med Fra­si­er tills de två in­ser att det för­flut­na är allt de har ge­men­samt.

Den tyngs­ta Skål-epi­so­den är dock ”Che­er­ful Good­by­es” där Fra­si­er, Ni­les och pap­pa Mar­tin be­sö­ker Boston och träf­far Cliff, Norm, Car­la och bi­ka­rak­tä­ren Paul som är där för Cliffs pen­sio­ne­rings­fest. Kirstie Al­ley var den en­da av de fas­ta skå­de­spe­lar­na från Skål som inte med­ver­ka­de i Fra­si­er på grund av hen­nes sci­en­to­lo­gi-mo­ti­ve­ra­de mot­stånd mot psy­ko­lo­gi. Gläd­je­dö­da­re.

Pre­cis som mo­der­se­ri­en va­ra­de Fra­si­er i el­va sä­song­er. Men i mot­sats till Skål fick den pro­blem: när den mat­cha­de Ni­les med Martins vår­da­re, den här­ligt ex­cent­ris­ka Daph­ne Moon. Än­då var det ko­me­di­se­ri­en för de smar­ta. Me­dan Fri­ends, den and­ra le­gen­da­ris­ka ko­me­di­se­ri­en från 90-ta­let, fick fler tit­ta­re var Fra­si­er mer äls­kad. Inte många si­tu­a­tions­ko­me­di­se­ri­er tillå­ter sig skäm­ta om Ser­gei Ei­senste­in, Carl Jung el­ler Lud­wig Mi­es van der Ro­he. Fra­si­er var en si­tu­a­tions­ko­me­di för den väl­ut­bil­da­de publi­ken som nu ser på se­ri­er som The Wi­re, Bre­a­king Bad

och Mad Men.

När Kel­sey Gram­mer till slut tac­ka­de för sig som Fra­si­er Cra­ne den 13 maj 2004 ha­de han spe­lat ka­rak­tä­ren i 20 år och tan­ge­ra­de där­med re­kor­det för den längst le­van­de roll­fi­gu­ren från en ic­ke­a­ni­me­rad se­rie på ame­ri­kansk tv på bäs­ta sänd­nings­tid (den and­ra är Ja­mes Ar­ness som spe­la­de Mars­hal Matt Dil­lon i se­ri­en Krut­rök). En rätt bra pre­sta­tion för en ka­rak­tär som in­tro­du­ce­ra­des till en en­kel in­trig som inte ens skul­le va­ra en hel sä­song.

Många år ef­ter fi­na­len är Fra­si­er

fort­fa­ran­de rikt­mär­ket för al­la spi­nof­fer, se­ri­en som varen­da Bet­ter Call Saul el­ler Fe­ar The Walking Dead

öns­kar att va­ra. Och al­la smar­ta, kul­ti­ve­ra­de se­ri­er där­ef­ter är skyl­di­ga den ett stort tack. Skål!

Fra­si­er åter­upp­fann ka­rak­tä­ren från Skål.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.