I väntan på en statsminister för alla

POLITIK. I ett försök till ett “Almedalen light” anordnades Järva politikervecka i juni. Samtliga partiledare och flera populära politiker deltog. Trots det fanns där nästan fler poliser än åhörare.

Avsikten med evenemanget är hedervärt: Att minska avståndet mellan politikerna och förortsinvånarna. Därför är det tråkigt att statsministern misslyckades med att hjälpa arrangörerna att uppfylla målet.

I talet som avslutade veckan förkunnade Löfven att “brottslighet är en tyranni över våra liv. Det är någonting som kuvar vår frihet, som får oss att tveka över var vi ska bo, vad vi ska göra, vart vi ska gå”. Man fick på så vis intrycket av att Löfven riktade sig till hela svenska folket. Det är därför förvånande att han fortsatte talet med att säga att vi inte kan acceptera denna brottslighet därför att “socialdemokratin är och förblir en frihetsrörelse”. Då talar han nämligen inte längre till svenska folket, endast till de socialdemokrater som valde honom.

Däri ligger problemet. I valet 2014 fick Socialdemokraterna 30 procent av svenska folkets röster och i Sifos junibarometer i år fick de stöd av 29 procent. Det finns alltså inget likhetstecken mellan socialdemokrati och Sverige; Socialdemokraterna representerar inte hela svenska folket.

JUST NU LEVER vi i socialdemokratins Sverige, vare sig vi vill eller ej. Det innebär att Löfven har privilegiet att definiera vad som är bra för Sverige – att likställa socialdemokrati med samhällsförbättring. Men som statsminister borde Stefan Löfven rikta sina lösningar till hela svenska folket, inte bara till likasinnade.

Det finns goda skäl till att försöka minska klyftan mellan politiker och invånare. I ett valdistrikt i Järvaområdet var valdeltagandet 2014 så lågt som 40 procent. I samma valdistrikt fick Socialdemokraterna drygt 70 procent av rösterna. Kanske är det under sådana förutsättningar lätt att glömma bort att det är skillnad mellan socialdemokrater och väljare. Under lång tid har S tagit väljarna i utanförskapsområdena för givna.

SENAST I DEN rapport som presenterades 21 juni kallades flera delar av Järvaområdet för ’särskilt utsatta’ av Polisen. Därför är det just i områden som detta runtom i Sverige extra viktigt att klyftan mellan beslutsfattare och medborgare minskas. För att åtgärda detta bör statsministern försöka förena de boende, även i ‘utsatta områden’, kring en sund patriotism.

Då behövs en statsminister som förmår representera alla, oavsett om man är borgerlig, Löfvens största beundrare eller inte röstar alls. Löfven må vara partiledare för Socialdemokraterna, men han bör tala som en statsminister för hela svenska folket.