”Fake news” en faktor i nästa val?
NYHETER: I dag är det ett år kvar till valet. Och nu tittar TTELA på närmare på begreppet ”fake news”. Vi börjar också berätta om de politiska utmaningarna i våra kommuner. Först ut är Vänersborg.
Den 9 september 2018 ska vi alla gå till valurnorna och lägga vår röst i valet till riksdag, landsting och kommun. Med start i dag kommer TTELA i en rad artiklar att berätta om de utmaningar som finns i våra fyra kommuner, och hur styrande och opposition ser på saken. Vi har också tittat på begreppet ”fake news”, ett fenomen som exploderade i samband med det amerikanska valet. Frågan är vilken roll fejknyheter kommer att få i det svenska valet.
Falska nyheter, så kallade ”fake news”, är ett begrepp som exploderade i samband med det amerikanska valet förra året. Nu närmar sig det svenska valet och frågan är vilken roll fejknyheter får här.
Henrik Ekengren Oscarsson är professor i statsvetenskap och inriktad mot valforskning. Han menar att falska nyheter och desinformation inte är något nytt fenomen men en konsekvens av informationssamhället.
– Politisk propaganda har alltid förekommit. Skillnaden nu är att informationsflödet är så stort och vi måste själva ta större ansvar för att granska informationen vi tar till oss.
En undersökning som mediernas branschorganisation TU gjorde i februari i år visar att fyra av tio svenskar uppger att de varje vecka ser nyhetsartiklar eller nyhetsinslag på internet som de uppfattar vara påhittade och osanna. Var tredje person i undersökningen är osäker på sin egen förmåga att upptäcka en fejknyhet.
– Vi har lärt oss av olika valrörelser den senaste tiden, till exempel i det amerikanska valet och Brexitomröstningen, att det har förekommit inslag av aktörer som systematiskt använt sociala medier och algoritmer för skräddarsy material i syfte att påverka oss. Men jag tror att vi blir allt mer medvetna om det och risken för att sådana element blir tungt vägande i en valrörelse är nog inte så hög, säger Henrik Ekengren Oscarsson.
JACK WERNER ÄR frilansjournalist och grundade Metros Viralgranskaren som avslöjar påhittade nyheter på nätet. Inför det kommande valet ska han kartlägga arbetet mot falska nyheter på uppdrag av Medieinstitutet Fojo.
– Begreppet är sönderanvänt och slängs i dag mot allt och alla. När vi började tala om falska nyheter syftades det på sajter som byggdes upp och skaffade ett trovärdigt namn. De började producera rent påhittat nyhetsmaterial och drog in annonspengar på det. Den typen av organiserade försök riktade mot svensk publik har vi än så länge inte sett i någon större utsträckning, säger han.
– Däremot finns det många aktörer som är politiskt motiverade och riktar in sig mot väljargrupper genom att servera nyheter som bekräftar deras föreställningar. Min mening är att vi då snarare talar om opinionsbildning eller propaganda och den typen av material kan ha större inflytande över valutgången.
ATT ALLA NUMER kan publicera sig på nätet innebär att människor överlag måste bli bättre på källkritik, menar både Jack Werner och Henrik Ekengren Oscarsson.
– Varje individ behöver ta makten över sina egna digitala nyhetsflöden. Det är lätt att ta till sig budskap som är enkla och som stämmer överens med våra egna föreställningar. Allt annat skaver lite och kräver mer av oss tankemässigt, säger Henrik Ekengren Oscarsson.
Han menar att politiker och journalister har ett stort ansvar i frågan.
– I den politiska debatten är det viktigt att aktörerna tar ansvar och beskriver verkligheten på ett sätt som bygger på sans och balans, och inte försöker vinna poäng på enkla lösningar och kortsiktighet.