Vana vid att styra i minoritet
VÄNERSBORG: OFÖRUTSÄGBART MEN MER DEMOKRATISKT
Nationellt har regeringar utan majoritet varit det normala. Enkammarriksdagen infördes 1971 och sedan dess har landet letts i minoritet under 38 år. På kommunal nivå har det sett helt annorlunda ut – fram till valet 2006 då. Och efter senaste valet har ungefär en tredjedel av kommunerna minoritetsstyre. Anledningen är att Sverigedemokraterna och lokala småpartier har lyckats få mandat.
DE TVÅ SENASTE mandatperioderna har Vänersborg haft ett styre som haft mindre än hälften av mandaten i fullmäktige. Förra perioden var Gunnar Lidell (M) ordförande i kommunstyrelsen, nu är det Marie Dahlin (S). TTELA träffade dem för att diskutera deras erfarenheter.
Vad är fördelarna med ett minoritetsstyre?
– En fördel är att det blir mer demokratiskt. Man pratar med varandra på ett annat sätt än om man har egen majoritet. Och man tar ju inga förhastade beslut i ett minoritetsstyre, säger Marie Dahlin.
Gunnar Lidell är inne på samma spår.
– Det ökar möjligheten att få tvärpolitiska majoriteter.
Vad är nackdelarna?
– Det är tidsaspekten, man hinner med fler beslut om man hade egen majoritet. Nu vet vi ju egentligen inte vad som händer i en fråga från att den är uppe kommunstyrelsen till att den kommer till fullmäktige. Det kan också hända att förslagen blir urvattnade när man kompromissar, säger Marie Dahlin. Vad säger väljarna om kompromisser och överenskommelser mellan partierna?
– Det är inte alltid väljarna är ideologiskt klockrena, säger Gunnar Lidell.
att det inte är svårare att styra en kommun utan majoritet. ”Det har framkommit väldigt få belägg i den här studien för att det politiska beslutsfattandet och den politiska styrningen fungerar sämre i en kommun med minoritetsstyre.”
De två kommunalråden gör bedömningen att i ungefär 90 procent av ärendena i kommunfullmäktige är samtliga partier överens.
Men även om politikerna oftast är helt överens eller lyckas få till en kompromiss blir det inte alltid så. En tung kväll i juni 2012 blev M, FP och KD överkörda i både den heta frågan om skolornas framtid och 2013 års budget. Nuvarande styre har förlorat kampen om köpet av Nuntorp och två budgetar.
Om ett år är det val igen och den här gången blir det svårare för småpartierna, en spärr till kommunfullmäktige införs från och med 2018. För kommuner som är indelade i valkretsar gäller tre procent av rösterna, för kommuner som inte är indelade gäller två procent. Vänersborg är från 2018 inte indelat i valkretsar. I förra kommunvalet var KD och VFP minst av fullmäktigepartierna med 3,65 respektive 3,52 procent av rösterna.
Historiskt sett har styret förändrats efter i stort sett varje val i Vänersborg.
– Vänersborgarna är ganska vana vid att det skiftar och det gör att väldigt många inte vet vem det är som styr, säger Gunnar Lidell.
Efter varje val väntar jobbet att få ihop ett styre och det är inte alltid lätt, särskilt inte när alternativen är otydliga. Och de möjliga politiska kombinationerna är många.
– För mig finns det egentligen inga stängda dörrar, men Sverigedemokraterna tror jag inte att jag skulle klara att samarbeta med, säger Marie Dahlin.
De senaste mandatperioderna har minoritetsstyren gjort politiken i Vänersborg mer oberäknelig. Och om ett år är det dags att försöka få till en ny ledning.
”Vänersborgarna är ganska vana vid att det skiftar och det gör att väldigt många inte vet vem det är som styr”
GUNNAR LIDELL (M)
GUNNAR LIDELL ÄR något snävare.
– Med den kunskap jag har i dag kan jag inte tänka mig att jobba ihop med Sverigedemokraterna. Och det är ett stort steg ideologiskt att ha en fast koalition med V, eller för övrigt med S.