Omsorgen drar åt svångremmen
NYHETER: Äldre- och handikappomsorgen i Trollhättan går mot ett minusresultat på 18 miljoner kronor. Något beslut om sparpaket finns inte, men underskottet måste ner.
Kostnaderna för hemtjänst och personlig assistans har ökat så mycket att omsorgsnämnden går mot ett rejält underskott. Stor återhållsamhet råder, och möjliga åtgärder utreds. Samtidigt är positiva saker på gång – som mindre helgarbete.
När Trollhättans kommunalskatt höjdes 2015 fick omsorgsnämnden in 30-talet fräscha miljoner i budgeten, efter åratal av besparingar. Det året kunde nämnden ståta med ett överskott på åtta miljoner, trots flera nya satsningar i omsorgsverksamheterna.
Sedan dess har det gått knackigare. Förra året uppstod ett underskott runt fem miljoner, och efter årets åtta första månader pekar prognosen på minus 17,8 miljoner för 2017.
– Det är framför allt för hemtjänst och personlig assistans som kostnaderna har ökat, säger ordförande Ann-christin Holgersson (S).
OMSORGSFÖRVALTNINGEN HAR FÅTT i uppdrag att utreda mer exakt varför underskottet uppstått, och i samtal med områdes- och enhetschefer komma med förslag till åtgärder för att få ner kostnaderna. En enig nämnd tog också beslut om att ”stor restriktivitet ska råda inom alla verksamheter”.
– Vi tror inte att vi klarar att komma ner till nollresultat på fyra månader. Men vi måste få ner underskottet, så att vi får ett bättre läge nästa år.
Möjligheten att begära tilläggsanslag från kommunfullmäktige har nämnden inte börjat fundera över än.
– Vi behöver mer tid, också för att se vad omsorgen kostat oss i sommar, säger Ann-christin Holgersson.
EN DEL AV problemen är väl kända, som att hemtjänsten brottas med ökad vårdtyngd. Enheterna får inte betalt för dubbelbemanning, inte heller tid för dokumentation, planering och arbetsplatsträffar.
– Det blir en väldig press på personalen. Nu håller vi på att se över modellen.
Möjligheten att gå upp till heltid har utnyttjats av hundratals anställda inom äldre- och handikappomsorgen. Problemet är att enheterna har svårt att utnyttja den ”övertaliga tiden”.
– Vi ska anställa en expert som ska hjälpa fokusera mer på omsorgsbehoven och lägga scheman utifrån det; våra chefer har redan gått en utbildning i detta. Innebär flexiblare scheman mer delade turer?
– Nej, det ska det inte göra. Vi ska också försöka komma bort från arbete varannan helg, till var tredje helg. Och vi tror att vi kan få ner den övertaliga tiden.
Bristen på sjuksköterskor har ökat övertidsberg och semesterlöneskuld, stor personalomsättning i vikariepoolerna ökar kostnaderna för introduktion och utbildning.
Kommunen har fått betala fyra miljoner kronor mer än beräknat till regionen för att utskrivningsklara invånare ligger kvar på sjukhusen, men det är ändå en miljon bättre än läget i april.
– Men det räcker med en influensavåg för att den positiva trenden ska vända, säger Ann-christin Holgersson.