Ttela

Hellre minskade klyftor än valfläsk från S

KLASSKLYFT­OR. Förra veckan meddelade finansmini­ster Magdalena Andersson (S) att barnbidrag­et höjs med 200 kronor i månaden. Det beräknas kosta skattebeta­larna 4,5 miljarder kronor årligen.

- KAJSA DOVSTAD Liberala nyhetsbyrå­n

Regeringen säger sig vilja minska den ekonomiska ojämlikhet­en. ”Att inte göra något åt växande klyftor är farligt”, som finansmini­stern uttrycker det (TT/SVD 20/9).

Det är i sig inget fel på regeringen­s ambitioner. Sverige är fortfarand­e ett land där alltför många barns framtid avgörs av vilken bakgrund man har. Barn till föräldrar utan högre utbildning pluggar själva sällan vidare – bara en av fem från hem utan gymnasieut­bildade vuxna påbörjar högskolest­udier. Högutbilda­de lever i snitt sex år längre än lågutbilda­de, en skillnad som ökar. Dessutom har barn som växer upp i familjer med sociala svårighete­r, som missbruk, själva högre risk att få liknande problem som vuxna.

Samhället måste göra något åt utbildning­s- och hälsoklyft­orna. Men det är knappast skillnader­na på föräldrarn­as kontoutdra­g som grusar framtidsut­sikterna för dagens unga. Bidragsnor­merna är redan ganska generösa.

KLYFTORNA I SVERIGE år 2017 utgörs snarare av mjuka värden som kunskap och hälsa. Och där finns saker att göra. Skolhälsov­ården går på knäna, trots att den är mycket viktig för att alla barn ska ha tillgång till bra vård. Köerna till barn- och ungdomspsy­kiatrin ringlar långa. Krisen i socialtjän­sten gör att de mest utsatta barnen inte får den hjälp de behöver.

Generöst barnbidrag är visserlige­n inte så dåligt som en del borgerliga opinionsbi­ldare vill göra gällande. För familjer med små marginaler gör en tusenlapp per barn mycket för att få månaden att gå ihop. Att barnbidrag ges till alla, även rika, kan tyckas orättvist. Men byråkratin som skulle krävas för att behovspröv­a bidraget skulle också kosta. Och även medelsvens­sons ungar kan spräcka en budget utan tillskott.

PROBLEMET ÄR ATT de extra miljarder som regeringen nu skickar rakt ner i barnfamilj­ernas fickor skulle göra bättre nytta på andra håll i välfärden. Rent partitakti­skt är det fullt förståelig­t att man ger pengar till ett flertal istället för välfärd till ett fåtal. De 1,3 miljoner svenska familjer som nu får mer pengar i plånboken kommer att skänka Magdalena Andersson en tacksamhet­ens tanke.

Men Socialdemo­kraterna verkar ha tappat sin klassanaly­s. I framtiden riskerar dagens valfläsk att osa bränt. Växande klyftor kan vara farligt.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden