Kortare arbetstid för kvinnor
Ojämlikheten på arbetsmarknaden består. Kvinnor arbetar fortfarande betydligt mindre än männen, samtidigt som de oftare är sjuka.
Lön, möjligheten att göra karriär och pension, allt riskerar att bli sämre ju mindre du jobbar. Och det är fortfarande så det ser ut för landets kvinnor, som i genomsnitt arbetar 16 procent mindre än männen varje vecka. Tittar man på skillnaden mellan de som arbetar i den privata sektorn och de som arbetar inom kommunen är skillnaden ännu större. Det visar en ny rapport från Statistiska Centralbyrån där skillnaden mellan mäns och kvinnors faktiska arbetstid belyses.
Med faktisk arbetstid menas det antal timmar som personen i fråga arbetar, och inte den överenskomna arbetstid personen har. Under 2016 arbetade män i snitt drygt 33 timmar i veckan, vilket är 5,5 timmar mer än kvinnor.
SKILLNADEN I ARBETSTID består enligt SCB till stor del på att män och kvinnor har olika lång överenskommen arbetstid. Kvinnor arbetar i snitt 35,2 timmar i veckan medan män i snitt gör 39-timmarsveckor. Men den skillnaden utökas dessutom ytterligare av flera olika faktorer, som att män jobbar mer övertid än kvinnor och kvinnor har högre frånvaro än män. Kvinnor är oftare sjuka och är oftare föräldralediga eller vabbar oftare än män.
Samtidigt syns också en tydlig skillnad mellan olika sektorer inom arbetsmarknaden. Anställda, både kvinnor och män, inom statlig och privat sektor arbetade i snitt närmare 31 timmar i veckan medan anställda inom kommunala sektorn knappt arbetade 28,4 timmar.
På fackförbundet Kommunal i Trollhättan märker man att bristen på arbetskraft sätter sina spår i form av sjukfrånvaro.
– Sjukfrånvaro förekommer oftare, och sjukperioderna är också längre, inom vård- och omsorgsyrken där många kvinnor arbetar. Ett problem är att det råder stor brist på arbetskraft, vilket leder till att många får jobba över för att lösa bristen. Skyddsombud har signalerat att situationen är tuff, säger ordförande Fredrik Rydell.
KOMMUNAL OCH SKL har inlett ett samarbete för att få upp anställningsgraden, så att fler kan leva på sin lön. Men det ska inte ske på bekostnad av arbetsmiljön.
– I vårt senaste kollektivavtal har vi inlett ett projekt med SKL om att heltid ska vara norm i kommuner och landsting senast år 2021. Men det är viktigt att heltidsarbete ska omfattas av schyssta arbetsvillkor. Vi vill försöka få bort delade turer och långpass. Den sortens schema tenderar att tära på människor.
ÄVEN OM SKILLNADERNA fortfarande är påtagliga mellan könen har en utjämning skett. För tio år sedan arbetade män i snitt 6,8 timmar mer per vecka. Men förändringen går inte snabbt.
– En akilleshäl är att vi arbetar i en ofta politiskt styrd organisation. Skattemedel ska räcka till mycket och politiskt handlar det om prioriteringar. En viktig faktor är att höja grundbemanningen på vårdoch omsorgsplatser, säger Fredrik Rydell.