Avancerad vård på färre platser i landet
Högspecialiserad vård ska ges på färre platser i landet, enligt ett förslag från regeringen. I dag dör 500 personer per år för att läkare och andra inom vården inte får tillräcklig träning.
I dag är det endast en väldigt liten del av vården, den så kallade rikssjukvården, som är centraliserad. Det handlar bland annat om svåra brännskador och avancerade transplantationer.
Men systemet anses krångligt och invecklat och regeringen föreslår nu att en större del av vården ska koncentreras.
Det handlar om avancerad vård, som i dag bedrivs på större länssjukhus och de sju universitetssjukhusen, som kommer att ske på färre platser.
– När det handlar om riktigt avancerad sjukvård så ska Sverige ligga i absolut framkant. Ska vi klara av det måste den här reformen genomföras. För det handlar om kostsamma läkemedel, kostsam utrustning och att vi måste ha de absolut bästa och mest vältränade läkarna. Och då måste de ha tillräckligt många patienter att praktisera på, säger Strandhäll.
BAKGRUNDEN TILL FÖRSLAGET är den utredning som lämnades till regeringen 2015, som slog fast att koncentreringen av vissa typer av ingrepp har gått långsamt. 2013 gjordes 13 procent av operationerna inom vården på sjukhus som gjorde färre än 20 ingrepp av den typen. Det är bara en marginellt mindre andel än år 2000.
Utredaren tycker att varje läkare och team behöver göra minst 30 åtgärder per år, och på varje sjukhus minst 50–100 ingrepp av en viss typ, för att behålla kompetensen.
500 patienter dör enligt utredningen i onödan varje år då vårdteamen inte får tillräcklig träning.
– Det är oerhört allvarligt, säger Strandhäll.
Under en treårsperiod ska sakkunniggrupper gå igenom vilka sjukdomsgrupper som kan omfattas och vad inom dem som kräver högspecialiserad vård. Därefter ska Socialstyrelsen bestämma på hur många platser den ska bedrivas.
– Det kan vara allt ifrån en plats i landet till max fem platser i landet. Som konstruktionen ser ut är det sedan en nämnd som kommer att besluta om vilka platser som är bäst lämpade, säger Strandhäll.
EN NACKDEL FÖR patienterna är att det kan bli längre resor och att vården kan ges långt bort från hemmet, i stället för hemsjukhuset. Men socialministern tror ändå att patienter föredrar att ha en kirurg som övat tillräckligt mycket.
– Annan vård behöver komma närmare människor, helst ut på vårdcentralerna och till och med in i människors hem när det går. Det är det som regeringens primärvårdsutvecklare Anna Nergårdh jobbar intensivt med, säger Strandhäll.