Språkvetare oroade över studenters skrivande

Antingen måste kraven på blivande studenter skärpas, eller så måste universiteten få resurser att lära studenterna skriva begripligt. Det hävdar oroade språkvetare vid Lunds universitet. – Det går inte att trolla med någon snabbkurs, säger Gunlög Josefsson, professor i svenska.

Hon har tillsammans med Sara Santesson, universitetsadjunkt i retorik, granskat nybörjarstudenters skrivförmåga. Resultatet, befäste vad många lärare anat: Omkring 20 procent av studenterna hade stora problem att uttrycka sig i skrift. En del av dessa skulle klara sig med stöd av studieverkstäder, men hälften i denna grupp behöver snarare grundläggande kurser på gymnasienivå.

– Det besvärligaste är meningsbyggnad och samband i text, alltså att kunna bygga meningar som fungerar och hänger ihop, säger Gunlög Josefsson.

STUDENTERNA I FRÅGA läser vid humanistiska och teologiska fakulteten, där bland annat blivande lärare, historiker, religionsvetare och samhällsdebattörer utbildas. Det handlar alltså om personer som i har svenska språket som arbetsredskap.

– Jag tror inte att det finns anledning att tro att det skulle se annorlunda ut vid andra fakulteter, säger Gunlög Josefsson.

Både hon och Sara Santesson har undervisat i många år.

– Mitt intryck är att skrivandet försämrats. Men å andra sidan är det många fler som börjar högskolan nu än för 20 år sedan. Så även om vi ser fler svaga skrivare behöver inte det betyda att svenska ungdomar är sämre skribenter i dag, säger Gunlög Josefsson.

Om det är så att nivån sjunkit skulle det kunna förklaras med att läsandet minskat, fortsätter hon. En annan möjlig förklaring kan vara betygsinflation i gymnasieskolan.

– Pressen att man ska få eleverna godkända kan ha med detta att göra. Svensklärarna i gymnasieskolan har också otroligt mycket att hinna med, säger Gunlög Josefsson.

FRÅGAN ÄR VAD som måste göras. Ingen vill ju sänka kraven, konstaterar Sara Santesson:

– Därför finns det ett stort behov av mer resurser för att stötta studenterna.

De är båda kritiska mot regeringens förslag om ett brett deltagande i högskoleutbildning, med målet att lärosätena får fler antagna att fullfölja utbildningen.

– Regeringen vill se en ökad genomströmning, alltså fler godkända, utan att kraven sänks. Det går inte ihop. Det går inte att trolla med någon snabbkurs, säger Gunlög Josefsson.

Deras slutsats är att resurserna måste utökas, kanske i kombination med att behörighetskraven skärps.