Felaktig fråga om datalagring undersöks
Justitieminister Morgan Johansson (S) ska nu undersöka uppgifterna om att Kammarrätten ställde en felaktig fråga till Eudomstolen när den underkände den svenska datalagringen. – Det är en intressant diskussion, säger han.
När kammarrätten ställde sin fråga till Eu-domstolen förra året, en fråga som domstolen sen utgick ifrån i sitt svar, beskrev man datalagringen som att den omfattade samtliga elektroniska kommunikationsmedel och samtliga trafikuppgifter utan någon begränsning eller undantag. Eu-domstolen fann att det inte är förenligt med Eu-rätten.
NÅGON SÅDAN datalagring har dock inte skett i Sverige. Både Säpo och Sigurd Heuman, som utrett datalagringen, anser därför att Eudomstolens underlag var felaktigt.
– Det får vi värdera i den fortsatta beredningen, men det är ju inte bara vi som ska göra den tolkningen, utan det ska ju också Eu-kommissionen och EU:S ministerråd göra, sade Johansson inför gårdagens justitie- och inrikesministermöte i Luxemburg.
– Men jag tycker att det är en intressant diskussion att föra vidare, för det handlar ytterst om hur vi ska tolka Eu-domstolens dom, * Datalagringsutredningen föreslår att datalagring ska få ske men i mer begränsad omfattning än tidigare.
* Samtidigt ifrågasätter utredningen om Kammarrätten gav en korrekt beskrivning av datalagringen när den begärde förhandsbesked från Eu-domstolen om datalagringen.
* Eu-domstolen fann att datalagringen strider mot Eu-rätten.
* I sitt särskilda yttrande kritiserar Säpo utredningens förslag att uppgifter om vem som kommunicerat, när, var och hur inte ska få lagras när det gäller fast telefoni, inklusive fast ip-telefoni.
* Säpo upplyser här utredaren om att fast ip-telefoni inte kommer att försvinna på samma sätt som den vanliga fasta telefonin, utan att det är ”en modern tjänst som till stor del kan jämföras med mobil telefoni”.
* Dessa begränsningar skulle, enligt Säpo, allvarligt försämra möjligheterna att upptäcka och förhindra brott mot Sveriges säkerhet.
* Datalagringsutredningen föreslår att viss lagringsskyldighet för operatörerna av trafikdata ska finnas men i mer begränsad och differentierad form än tidigare. säger Johansson som på fredagen diskuterade datalagring i ett särskilt möte med EU:S säkerhetskommissionär Julian King.
SAMTIDIGT SLÅR Kammarrätten tillbaka mot kritiken att man skulle ha formulerat en felaktig fråga när Eu-domstolen tog ställning mot den svenska datalagringen.
I ett skriftligt svar till TT säger Kammarrätten att frågorna var ”relevanta för den prövning som Kammarrätten skulle göra”. I begäran om förhandsprövning redogjorde Kammarrätten för de nationella bestämmelserna kring lagringsskyldigheten, framhåller man.
”Frågorna som ställdes till EUdomstolen hänvisade tillbaka till denna redogörelse och gällde alltså enbart denna lagringsskyldighet”, skriver kammarrättsrådet Erika Odung.
VARFÖR KAMMARRÄTTEN ändå formulerade frågan som om den gällde alla uppgifter och alla kommunikationsmedel framgår inte av det skriftliga svaret.
I stället hänvisar Erika Odung till att det var regeringen som var part i målet i Eu-domstolen.
”Regeringen hade då möjlighet att föra fram sin uppfattning om lagringsskyldigheten”, skriver Odung. Parterna i målet gavs också möjlighet att lämna synpunkter på underlaget, framhåller hon.