Antalet arter i havet minskar
Antalet arter har minskat kraftigt i havet. Det handlar om cirka 60 procent som inte återfinns när nya prover tas. Orsaken till detta är bland annat övergödning och för hårt fiske.
– Vi har fått fram de här uppgifterna genom att jämföra prover som tagits tidigare med nya prover, säger Kennet Lundin, marinbiolog och docent på Göteborgs Naturhistoriska museum.
DET ÄR CIRKA 60 procent av totalt 650 arter som det inte går att hitta längre när det tas nya prover på ett antal platser som undersökts tidigare.
– Det vi kommit fram till är också att 30 procent av arterna finns kvar.
Havskräftor och sjöstjärnor är två exempel på arter som påträffas när nya prover tas. Omkring sju procent av det som påträffas är nya arter, bland annat de så kallade kammaneterna och rödögd djävulskrabba som kommer från sydligare breddgrader.
– Det här är några exempel på nya arter som påträffats i havet.
Flera undersökningar har gjorts av havsmiljön i Skagerrak och Kattegatt de senaste 100 åren. Det började på 1920-talet när Leonard Axel Jägerskiöld, dåvarande chef på Göteborgs Naturhistoriska museum, samlade in prover på olika arter.
NÄRMARE 40 000 prover togs och de ligger till grund för den nya studie som har gjorts. Nya prover har tagits på 54 av de platser som Jägerskiöld tidigare undersökt.
– Det är dramatiska skillnader, säger Kennet Lundin.
De metoder som används vid kartläggningen ser ungefär likadana ut som de som användes på 1920- och 1930-talen. Proverna tas genom att olika typer av redskap släpas efter båtar. Redskapen ser olika ut beroende på vilken typ av botten det är.
DET FINNS FLERA förklaringar till de stora förändringarna i havet. Lundin menar att det handlar om en kombination av orsaker, exempelvis fler industrier, ett tufft fiske som lett till att många rovfiskar som torsk och hälleflundra har försvunnit.
Övergödningen i Östersjön orsakar problem också i Kattegatt och Skagerrak, enligt Lundin.
– Man får inte glömma bort att det bor cirka 90 miljoner människor runt Östersjön som fungerar som ett avrinningsområde i framför allt Kattegatt. Men detta påverkar också Skagerrak, men inte i lika stor utsträckning.
De förändringar som har upptäckts innebär bland annat att ekosystemet blivit betydligt mer instabilt jämfört med tidigare.
– Tidigare gick det att hitta olika typer av arter när prover togs på olika platser. I dag hittar man i huvudsak likadana arter vid provtagning. Det innebär att ekosystemen riskerar att påverkas vid olika typer av förändringar.
KENNET LUNDIN ÄR djupt oroad över utvecklingen, men menar ändå att det går att vidta olika typer av åtgärder för att vända utvecklingen.
– Jag skulle vilja se ett ökat skydd för Gullmarsfjorden och Idefjorden, säger han. Begränsningar i fisket kan innebära att flera fiskar kommer tillbaka.
Det finns ytterligare en sak som är viktig att slå vakt om, nämligen ålgräsängar som har en unik ekologisk roll i de svenska haven som fungerar som uppväxtområden för bland annat fisk.
I BOHUSLÄN HAR utbredningen av de här ängarna minskat med 60 procent sedan 80-talet och åtgärder har tagits fram för att hejda spridningen och att naturen har en förmåga att återhämta sig om den får en chans.
– En orsak till att ålgräsängarna minskar är utbredningen av bryggor längs kusten. En tänkbar framtida åtgärd är att koncentrera områden där bryggor får finnas. Det är många som gärna besöker och använder områdena vid kusten, men jag tror att alla vill ha ett friskt hav.