Psykisk hälsa ska kartläggas
NYHETER: En forskningsenkät ska delas ut på Restad gård för att kartlägga flyktingars psykiska hälsa.
Hur en asylprocess påverkar den psykiska hälsan. Det kommer ett forskningsprojekt lett av Röda Korsets högskola ta reda på genom att fråga asylsökande på Restad gård.
Att människor som flytt från krig och katastrofer mår dåligt är ingen hemlighet. Men hur dåligt dessa personer mår det vill Röda Korsets högskola nu ta reda på genom en enkätundersökning bland asylsökande på Restad gård.
– Vi vet sedan tidigare att asylsökande påverkas under asylprocessen. Det är mycket väntan och man pendlar mellan hopp och förtvivlan om man får stanna eller inte. Det påverkar hälsan negativt, därför mår asylsökande oftast sämre än nyanlända som fått ett besked om att de får stanna i Sverige, berättar forskningsassistenten Charlotta Arwidson som tillsammans med Rödakorskretsen i Vänersborg gör undersökningen på Restad gård.
CHARLOTTA ARWIDSON GJORDE en liknande undersökning förra året. Då var urvalet för litet för att uttala sig om det faktiska läget. Tidigare tillfrågades asylsökande från Syrien, Irak och Eritrera. Nu har gruppen utvidgats och enkäten har översatts till Dari vilket är språket som talas i Afghanistan. Även Irakier har inkluderats denna gång.
– Vi önskar få svar från fler asylsökande för att bättre kunna uttala oss om hur asylsökande mår. Allting pekar på att den psykiska hälsan inte alls är bra, fortsätter Charlotta Arwidson.
Undersökningen har frågor som både handlar om vad man upplevt i sitt hemland och under flykten, men också hur man upplever asylprocessen samt levnadsvillkoren i Sverige.
– Vi vet att de farliga flyktvägarna bland annat över Medelhavet påverkar människor psykiskt. Även om man inte mår dåligt när man anländer till Sverige kan bemötandet i Sverige dra fram minnen av händelserna.
ATT GÖRA SATSNINGAR som syftar till att förbättra den psykiska hälsan för asylsökande ökar deras förutsättningar att orka med en nedbrytande asylprocess. Att förbättra den psykiska hälsan är också en investering för framtiden. Det menar Christina Selander, pensionerad psykolog och volontär på den lokala Rödakorskretsen i Vänersborg.
– Det är människor som har fungerat i sitt land. De har tvingats till den här situationen, och de behöver ha tillgång till hela sin kapacitet för att skapa sig en bra tillvaro här, säger hon.
Runt 500 enkäter har delats ut på Restad gård. Sedan ska samma enkät även delas ut på ytterligare två asylboenden, ett i Sunne och ett i Piteå. Planen är att enkäterna ska vara insamlade under våren och sen fortsätter arbetet med att analysera datan. Att Restad gård valts ut beror på ett antal faktorer.
– För det första har vi en lokal Röda korskrets med ett omfattande arbete här vilket är en resurs. Sedan finns på Restad Gård redan ett behandlingsteam för krigsskadade och torterade som drivs av Röda Korset, vilket känns som en trygghet då frågorna vi ställer kan dra fram svåra minnen och en del kan behöva hjälp att hantera det. Sen är det också landets största asylboende, säger Charlotta Arwidsson.